AGN1745,8/3,§2:
Underställt Högl. Kongl. Hovrätten
S.d. Anmälte Länsmannen Väld:t Matthias Nesler hurusåsom Qwinspersonen Margeta Olofsdotter, vilken nästlidne d. 29 januari i tjänst hos Länsman Johan Billström av olovlig beblandelse framfött ett flickebarn , varmed hon förr födslen ej skal uppenbarat havande vara, ej heller även efter födseln sådant fördölgt, begärande häröver Tings Rättens rannakning. Margeta Olofsdotter efter oppvist utdrag av kyrkboken född i Anundsiö Socken d. 2 september 1724, späd till växten berättade klageligen, att gifte Bonden Abraham Johansson i Finna från Grundsunda Socken nästl. Sommar, under det hon tjänte hos Johan Larsson i samma by g----- åtskilliga resor med henne olovl. -------- såsom första gången efter Walborgsmässe 1744 vid lagnätstället Tiern--ken lägrat, En tid därefter, då hon varit i skogen vistande att uppsöka hästarne, samt en gång i hennes ärende att skära vidjor, henne lägrat, varav hon blivit med barn rådd, som hon omrörde dag framfött, kunnande icke neka att hon förtegat sitt tillstånd under den tid hon varit havande, som skall skett dels av blyghet, dels ock på det hennes fästeman Båtsmannen Jon Ström därom ej skulle fått kunskap och således henne övergiva. Ytterligare bekände Margeta sig i Ströms länsmansgård uti Länsmannen Billströms Svärmoders hu Margeta Unaeas kammare, med vilken hon ock alltid legat i säng tillsammans nästl. den 29 Jan. middagstiden sitt foster dött framfött, under det bem:te hustru Unaea på Margetas begäran varit åstad, att åt henne som då natten förut blivit sjuker och intill dess nödgats hållas vid sängen, hämta något dricka, läggandes samma foster, som hon hört folket säja, men själv för sin svaghet nekar sig veta, på bolstret invid väggen. Bestridde dock på tillfrågan alldeles, att hon varken anmodat bem:te hustru Unaea att gå efter dricka, utan menat att få vara i enslighet under barnafödslen, ej heller att hon tänkt dölja sådant för henne, när hon skulle inkomma, fast hon för sin stora matthet skull ej förmått detsamma uppenbara, förrän Unaea själv sett huru det mad Margeta var beskaffat och så genast hämta grannhustrun uti Länsmannens frånvaro, tillsammans, tillika med henne därom att under---. Skolande hennes lägersman väl varit bekant att hon var havandes, men icke haft någon del därutinnan, att hon sådant dölja sökt, fast mindre att han varit i något råd med henne, att dölja fostret, som det ej heller någon sin skall varit hennes tanke, att detsamma förgöra, om det med liv blivit framfött. Änkan hustru Margeta Unaea samt hustrurne Karin Jacobsdotter och Sigrid Samuelsdotter i Ström, vilka den senare på den förstnämdas kallelse straxt efter Margetas barnsbörd skolat tillstädes kommit avlade jämte Nämndemannen Erik Swensson i Nederön, som det framfödde barnet besiktigat, deras vittnesed, såvida Margeta intet jäv emot dem befanns eller anföras kunde. Berättande därpå efter undfången tjänlig förmanig till sanningens bekännelse, hustru Unaea först och särskilt, att hon och hennes måg Länsman Billström, samt dotter hustru Lisa Sundbom, ofta tillsport Margeta Olofsdotter sedan hon Mickelsmässetiden nästl. hos dem kom i tjänst om hon varit havande, och sådant i anledning av det rykte, som där uti Socknen lupit, men hon aldrig velat tillstå sitt tillstånd, utan ständigt nekat. Har ej heller vittnet, ehuru hon jämt och stadigt sedan hon nästl. Jul legat med Margeta uti en säng tillsammans kunnat så noga förmärka hennes tillstånd, oansett hon därom sig beflita sökt. Skolande Margeta omant utlåtit sig hava vist en svullnad under bröstet. Haver mestadels varit frisk, förutan någon gång då hon klagat sig vara besvärad av det så kallade hotet. Morgonen emot då Margeta framfödde barnet kl 4 vid pass, beklagade hon sig något opasslig av ryggvärk, gick dock ibland utav sängen, men varken varit ut eller sådant tillbudit, ehuru hon långa stunderne där vistades allena. Något förr Middagen anförde dag kom vittnet in i kammaren, då Margeta av henne begärde något varmt dricka, efter hon klagat sig frysa. Gick så vittnet i källaren och sedan värmde litet dricka, varmed hon genast begav sig till Margeta, som då befanns stående på golvet och hölt med händerne i sängbrädet, lade sig likväl i sängen. Bad därpå vittnet att gå upp efter Länsman Billströms hustru Lisa sundbom, som ock blev efterkommit. Gick alltså hu Sundbom ned i kammaren, men när dottren såg tillståndet, sprang hon genast av häpenhet till grannhustrurne, under vilken tid vittnet förblev inne och frågade 2 ā 3 gånger huru Margetas tillstånd nu vore, vilken svarat Gud vet det, får fuller se. Ankommo straxt därpå hustrurne Karin Jacobsdotter och Segrid Samuelsdotter vetandes detta vittnet, som då stigit av häpenhet till spiseln, icke vore härvid att berätta.
Karin Jacobsdotter inkallades och gjorde en sådan berättelse, att när hon anförde dag på hustru Billströms begäran tillika med Segrid Samuelsdotter ankom uti kammaren där Margeta Olofsdotter låg, tillsporde henne huru nu tillstod, svarade Margeta, beddes dem ej lägga om eller giva tillkänna, det vore allenast ett köttstycke hon framfött, som hon vist levandes ned vid fötterne i ---- . Hustrurne sågo så därest, men befunno där intet än efterbörden, som blivit Margeta förehållit, att det måtte vara något mera, då hon sagt, det de väl funne det övriga i sängen, när vittnen eftersågo funno de fostret emellan halmen och bolstret liggandes, efter deras tycke fullgånget, men utan att därå syntes någon vidare åkomma, allenast en liten röd fläck på högra kindbenet, såsom de ock försökte, om fostret blivit förkvavt, därmedelst att de drivit Modren att trycka fingret på dess kropp, då i fall det varit kvickt fött, sådant igeom blånad efter fingret eller tryckningen skall kunnat utmärkas, men intet tecken därtill synts, utan barnet efter vittnets utsaga driv vitt. Huvudskålen berättar vittnet blivit funnen någod inbögd, men som därhos ej synts någon blånad, så haver vittnet med de andre hållit före, att sådant härrört därav, att barnet ej torde varit så alldeles fullgånget, eller kanske av naturen så svagt.
Enär detta vittnet förehållit Margeta varför hon ej förr kallat dem har hon svarat sig av ba---lighet ej haft så stor eftertanka. Då henne ---rit frågat, om hon tänkt dölja fostret, svarade hon sig till sådant ej varit sinnad, så framt det hade liv, men som det föddes dött, så kunde hon ej neka sig varit en sådan syndare.
Hustru Segrid Samuelsdotter inkallad gjorde med näst föregående vittnesmål enahanda berättelse, och att Margeta först givit henne och hustru Karin allenast anvisning på efterbörden vid fötterna i sängen liggandes, men sedan och uppå vidare tillfrågan på själva fostret under bolstret på halmen förvarat, detta vittnet har således hört Margeta säja sig varit så tokig och tagit anledning det att vilja sedan hon förmärkt det ej hava liv, ytterligare berättandes att fostret befunnits fullgångit, och till sina lemmar stadigt, har ej heller vittnet kunnat förmärka någon ringaste skada eller våldsamhet på hela dess kropp. Att huvudskålen känts så väl ej vara ihopvuxen skall och finnas på andra barn, men ingalunda givit tecken det att därå någon våldsamhet blivit förövad.
Länsman Billström berättade, att han några dagar förrän Margeta framfödde barnet, vid sin avresa på mönstringen, frågat henne, om hon varit havandes, ---tagande sig Länsman till en sådan föreställning i tillfälle av ett rykte, som därom gått i Grunsunda och Arnäs har han det förstå kunnat. Men som Margeta till sådant alldeles nekat, så har länsman ej därmed kunnat -----. Vid hemkomsten har Länsmannen till sig kallat Nämndemannen Erik Swensson jämte ovannämde vittnen, som ytterligare det besiktigat, men de ej kunnat erfara något ringaste våldsamt tecken därå, ---- Länsmannen ej givit aktning.
Nämndemannen Erik Swensson, som barnet besiktigat berättade sig detsamma befunnits till sina lemmar fullkomligt och intet fel därå förmärkas kunnat, förutan att det känts lika såsom krossat bak på huvudet, dock utan att därvid synts någon blånad eller annat våldsamt tecken . Uppl. och vidkänt.
Margeta Olofsdotter förehölls allvarsaml.n att tillstå om hennes foster n är det framföddes varit vid liv? Men hon nekade därtill enständigt med utlåtelse, att hon i den händelsen aldrig sökt dölja detsamma, som hon ock berättar sig alldeles varit i den tankan att giva Länsmannens hustru Lisa Sundbom sitt tillstånd tillkänna, enär hon påkallade henne igenom hennes Moder Margeta Unaea, men hon så hastigt gått ut ifrån henne, att tillfälle därtill ej skall lämnats.
Fr: Margeta om hon före eller sedan hustru Unaea gick efter drickat födde barnet? Sv. under det hon var åstad att hämta dricka, dock beklagade hon sin fåkunnighet därutinnan, att hon ej uppenbarade henne det, enär hon kom och gav henne dricka, som ej heller hustru Unaea då länge skall där stannat hos henne, utan åter gått ut, dock genast igenkommitmsamt blivit Margetas tillstånd varse.
Fr: om Margeta förstod, att hustru Unaea, när hon sista gången gick utur kammaren blivit varse huru med henne var beskaffat? Sv. att hon ej kunnat förstå att hustru Unaea sett något tecken därtill.
På efterfrågan berättades därsom Tings Rätten av föregående Rannsakning fant nödigt att vara närmare underrättad, huruvida samma barn kunnat vara dött fött och ej fullgånget, eller genom våldsam hand om livet bragt, så efterskickades Fältskären Ivar Stenklyft sådant att undersöka, antyddes ock Länsman Naesler, att till måndagen inkalla Länsman Billströms hustru Lisa Sundbom i detta mål att hörd varda. Även bör gifte bonden Abraham Jonsson i Finna, vilken Margeta Olofsdotter för sin Lägersman angivit, berörde dag till förhör inställas.

AGN1745,8/3,§26:
S.d. Infant sig fältskären Ivar Stenklyft och ingav sin skriftliga berättelse om den efter Tings Rättens anmodan av honom uti Comministerns Vördige och Vällärde Daniel Salins, hjälpe prästens Olof Lundvalls samt fleres närvaro hållne besiktning uppå Qwinspersonens Margeta Olofsdotters foster, förmälande, att vid huvudet samt den övriga kroppens öppnade CRANIUM till ingen del befunnits LAEDERAD förutan att huvudöppningarne eller SUTURERNE voro något ihopklämde, dock så att man intet dödstecken därvid kunde finna. Vid halsens samt bröstets öppnande fanns ej heller något, som kunde giva anledning till något förkvävande. Vid navelns påseende syntes, som navelsträngen en tums bredd var vriden till höger, men vid magens öppnande fanns ingen skada på navelsträngen, ej heller uti lever, lungor och hjärtat.
Fr(ågades) Margeta om innan hon lade sitt foster under bolstret, hon noga eftersett om det haft liv eller ej? Svarade, sig noga givit akt därpå och att hon en god stund haft sitt foster bredevid sig på bolstret innan hon lade det under bolstret.
Fr. om hon medan hon gått med fostret kunde förmärka att det hade liv? Svarade ja, men sedan hon fyra dagar förrän hon det framfödde uti vardagstugan föll över en vattuså, förmärktes det ej röra sig, såsom hon ock efter detta fall känt sig ganska ont i livet allt intill dess barnet framföddes. Fr. av vad tllfälle hon kom att falla? Sv. att golvet av vatten de spillt varit slipprigt. Fr. om flere vid samma tillfälle närvarande voro? Sv. allenast små barn. Länsman Billström berättade härhos, att han även hört grannbarnen härom tala, samt att Margeta vid det hon föll förvandlat sin hy. Sedan förekallades Länsman Billströms hustru Lisa Sundbom, vilken såsom Margetas Matmoder blev förehållit, att göra en sådan berättelse, som hon vid påfordran med livlig ed bestyrka kunde. Berättade alltså, att hon tvenne gånger en månad vid pass förrän Margeta framfödde sitt foster frågat henne, om hon vore havandes, emedan hon synts nog tjock. Men Margeta bägge gångerne därtill nekat och sådant ej heller sedermera bekänt, förrän hustru Billström efter Margetas kallelse igenom Modren hustru Unaea kommit i kammaren därest Margeta legat och hon fostret själv vid efterseende befunnit tecken till barnafödsel, varpå, efter föreställning Margeta erkänt sig fött ett dött barn, som sedan för grannhustrurne, vilka tillkallades, blevo av henne framvistes. Dock har Margeta i förstone sökt fostret fördölja, utlåtande sig som anförde tecken allenast skola härrört av en sjukdom, varav hon tillförne klagat sig vara besvärad, och varifrån hon tackade Gud, att hon då sluppit lös. Men omsider och enär Hr Billström ytterligare förehölt henne att tillstå sanningen, hade Margeta som förmält är, rent ut vidgått sitt tillstånd.
Fr. Margeta varföre hon icke straxt gjorde för hustru Sundbom sin bekännelse, emedan hon tillförne sig förklarat, att hon i det uppsåt hava henne till sig kallat? Svarade , att hon det för blygsel ej kunnat. Margeta förehölts ytterligare, att giva Gud äran och rent ut bekänna, om hon tillskyndat sitt foster någon skada, varav det kunnat taga döden, men hon förblev beständigt därvid, att fostret varit dött fött.
Abraham Johansson i Finna, som Margeta Olofsdotter för fader till det oäkta barn hon framfött, och varom nu rannsakat är, angivit, förekallades och frivilligt bekände, att han förl. år ifrån Walborgsmässotiden 3:ne gånger med Margeta köttslig beblandelse plägat, och kunde således ej neka sig vara fader till hennes framfödde oäkta barn, ehuru han aldrig skall avvetat att hon varit havande, förrän ryktet om hennes barna födsel sådant honom vid handen givit. Viljande icke undgå, att för sitt brott plikta. Abraham Johanssons hustru Lisa Jonsdotter närvarande, gav honom för sin del sitt brott efter, och utlät sig hädanefter som tillförne vilja älska honom, allenast han som intet äger varmed han böterna betala kan, för näsligt straff förskonas kunde. Fr. Margeta om, innan hon tillät Abraham sin vilja, hon haft sig kunnigt, att han var gift karl? Svarade Ja.
Sist påstod Länsman Naesler, att som av föregående rannsakning skall finnas, att icke allenast Margeta Olofsdotter sitt tillstånd förr födslen förtegat, utan jämväl under födslen varit i enslighet, samt efter födslen sitt foster fördölja sökt med dödsstraff beläggas måtte, såsom ock Abram Jansson för sitt såsom första gången begångne lägersmålsbrott lag enligt ansedd måtte.
Uppå efterfrågan inlämnades Comministerns Vördige och Vällärde Jöns Granboms skriftliga intygan, att denna Margeta Olofsdotter sig skickat väl och Christeligt, samt såvida hon i de Kristendomen tillhörande stycken befunnits försvarlig, obehindrat fått begå sina salighetsmedel. Rannsakningen upplästes och var därvid intet att påminna.
Resolutio
Det har väl Länsman Matthias Nessler å ämbetes vägnar, att Margeta Olofsdotter, vilken igenom olovlig beblandelse med gifte bonden Abraham Johansson uti Finna blivit havande, såsom den där sitt tillstånd förr födslen ej uppenbarat, under födslen sökt enslighet och efter födslen lagt fostret å lönn, gjort sig till dödsstraffet brottslig. Dock emedan av föregående rannsakning och därvid avhörde vittnens berättelser Tings Rätten inhämtat, att bem:te Margeta Olofsdotter, vilken ständigt vistats i huset och i en kammare med bem:te Unaea, utan försök att försätta sig uti någon enslighet, sitt foster icke allenast där framfött, utan jämväl genast på föreställning framskaffat och i ljuset bragt. Alltså och emedan såväl vittnen som fältskären Stenklyfts h--- besiktning Tings Rätten är övertygad, att bem:te hennes foster igenom våldsam hand döden icke tagit, fördenskull och i så satte omständigheter Tings Rätten icke heller finner, att Länsman Neslers anförde påstående något rum äga kan. Dock likväl emedan Margeta Olofsdotter sitt tillstånd före födslen ej uppenbarat och jämväl efter födslen sökt fostret å lönn lägga och förtiga, ty prövas hon därföre Cap: 16 Konung Bl: likmätigt böra avstraffas med 14 dagars fängelse på vatten och bröd, och dessutan för lägersmålsbrottet såsom den där icke haver varmed hon böta 40 daler Smt betala kan , får på lika sätt plikta med 12 dagars fängelse, samt därjämte att erlägga 2 daler Smt till Grundsunda Kyrka enl. 55 Cap: samma Bl: varest hon ock undergår hemlig avlösning likmätigt Kongl. förordningen, vilket likväl Höglovl. Kongl. Hovrättens höga vidare omprövande i största ödmjukhet hemställes. I övrigt som gifte bonden Abraham Johansson i Finna frivilligt vidgått, att han med Margeta Olofsdotter olovl. beblandelse plägat samt henne med barn rått. Alltså förklaras han förenämnde lagsens rum likmätigt skyldig plikta enkla horsböter Åttio daler Smt, men i brist därav att undergå 20 dagars fängelse på vatten och bröd och giva till Grundsunda Kyrka 4 daler Smt, samt därstädes undergå hemlig skrift och avlösning uti Sacristian.