Käll- och Kvalitetsnivåer
Hur man på ett enkelt sätt kan sätta upp sina egna ramar för käll- och kvalitetsnivåer.


Jag har 3 huvudnivåer för källans tillförlitlighet.

Allt flera får egen hemsida med information som är plockad från någon annans hemsida, som i sin tur erhållit informationen från någon annan kanske osäker källa. Spridning av felaktig information kan då ibland gå mycket snabbt.
Devisen ” när en osanning uttalats tillräcklig många gånger betraktas felaktigheten som en vedertagen sanning” finns nu även inom släktforskningen.
Efter att ha insett detta faktum, blev jag en föregångare och ställde för ca 10 år sedan upp följande kriterier och nivåer på informationens tillförlitlighet och där mitt mål är att uppnå "högsta nivå eller nivå 1" för alla personer ingående i databas Kråken.
För kärnsocknarna Nordmaling, Grundsunda, Bjurholm, Gideå ,Trehörningsjö och Umeå lands 1700-talsdel är detta mål till minst 99% uppnått.

Högsta nivå eller Nivå 1:
genomgång av jämte
källkritisk analys av nedanstående källor

-Födelsebok ,FB
Relativt många bevisbara fel med en eller bägge föräldrar förekommer.
Vissa år och socknar innehåller 5-10 % grova felaktiga och missade uppgifter.
Tex vissa årgångar av Umeå lands 1700-tals del

-Vigselbok,VB
Många bevisbara fel förekommer med i synnerhet en helt felaktig partner, men även att bägge är felaktiga förekommer.

-Husförhörslängd , HFL
Många HFL är slarvigt förda och innehåller ibland knappt en siffra eller namn rätt.
Ganska vanligt är att uppgifterna i HFL varierar över tiden och i synnerhet när flyttning sker mellan socknar.
Därför bör ett bra släktforskareprogram ha en speciell tabell för enbart direkta källangivelser från HFL för hela livscykeln.
Där man exakt anger var personen finns tex: ”BJ/Västra Strömåker,A1:7a,s18,1865-68,arbetare. ”
Databasen/släktforskareprogrammet  bör vara sökbar på denna eller delar av denna specifikation och ha en samlad utlistningsmöjlighet för olika nivåer..

Kritisk källanalys av ovanstående FB, VB och HFL kallar jag för trippelkontroll och bör vara ett måste och när denna trippelkontroll huvudsakligen är gjord graderas socknen som kärnsocken i motsats till de övriga socknarna som klassas arbetsmaterial trots att stora delar av detta arbetsmaterial kanske skulle kunna klassa som kärnmaterial.
Skiljer sig FB, VB och HFL i sina grundläggande data skrivs en avvikelserapport där en förklaring ges varför en viss källa är  fel och vad som rimligen borde vara rätt.


Men även nedanstående grundkällor bör påverka den slutgiltiga slutsatsen under Nivå 1

-Dödbok , DB
Många bevisbara fel förekommer och i synnerhet 1700-talets DB bör tas med en nypa salt..

-Bouppteckningar, Testamenten etc
Ibland är en bouppteckning det bästa sättet att fastställa ett släktskap
En exakt källhänvisning bör ske, så att andra lätt kan hitta tillbaka för koll

-Domstolsprotokoll , Saköre eller andra legala dokument med exakt angivande på datum och paragraf tex. ”AGN 1735,27/3,§27”. Som då betyder domstolsprotokoll från Arnäs/Grundsunda/Nordmaling ,år 1735 den 27/3, paragraf 27.
Databasen bör vara sökbar på denna eller delar av denna specifikation och ha en enkel samlad utlistningsmöjlighet av alla i domstolsprotokollet omtalade.

-Mantalslängder, Skattelängder, Tiondelängder, Kotalslängder etc.
Här är direkt pekande specificering av alla källor lite besvärligare att göra.
Men källangivelsen bör vara så specifik som möjlig.

Nivå 2:(arbetsmaterial):
Uppgifter från erkända forskare eller släktforskarekolleger med kod eller fullt namn
Detta är en nivå som kan anses vara rimlig säker och i de flesta fall  jämsides med nivå 1.
Men jag kontrollerar själv detta material sockenvis enligt ovan (Nivå 1)innan jag stämplar det som Nivå 1
Då som en hel eller en viss specificerad stor  del av en socken.
SCB:s årgångar av FB, VB och DB bör väl också ingå i Nivå 2 som en andrahands källa, men här finns många fel
 

Nivå 3 (arbetsmaterial):
Uppgifter som hämtats från annat håll.
Här måste jag också tyvärr placera DISBYT och tex Familysearch.
DISBYT varierar från hög kvalitet ner till rent skräp, men är en bra källa för sökning när man kört fast.
Familysearch innehåller enormt med felaktigheter i den del jag kan uttala mig om och jag avråder alla att använda Familysearch som annat än kortvarig temporär källa eller för att hitta en möjlig ingång.
SCB:s årgångar tex 1870, 1880, 1890 och 1900 har digitaliserats till FR (Folkräkning) och finns på webben hos SVAR
Dessa FR årgångar är ju baserat på en andrahandskälla och blir därmed en 3:e hands källa.
Jag bestämde mig redan för 10-15 år sedan att SCB:s avskrifter innehöll alldeles för många oklarheter och felaktigheter för att jag skulle kunna använda det annat än som temporär källa eller som mycket kortvarigt arbetsmaterial.
Bland mina tidigare använda ca 4.000 fisch i bokhyllan finns av denna orsak inte ett enda SCB fisch och jag undviker i görligaste mån att referera till denna källa. eftersom den är så osäker.
Det finns inga uppgifter från Disbyt eller Familysearch i databas Kråken

Allmänt
Jag anser att källinformation är ett krav och att en utgivning av ett personregister , antavla eller databas eller kanske också bok utan direkt källinformation har ett mycket begränsat värde, eftersom kopiering av denna information gör att felaktigheter förs vidare utan möjlighet till direkt kontroll av ursprung.
Att ange en generell källangivelse och att tex materialet är taget från en viss sockens HFL gör ju saken bara delvis bättre eftersom informationen i HFL kan variera beroende på varifrån den tas även inom samma socken eller by.
Det värsta födelse fel jag hittat är en differens på 20 år, vid en flyttning från Grundsunda till Umeå lands.
Några års skillnad är väldigt vanligt. under 1700-talet. Men fel upp till 8 år i senare hälften av 1800-talet förekommer.
Nu skall man inte glömma att man måste vara selektiv när man tar information från andra hemsidor.
Det finns många hemsidor med mycket hög nivå på tillförlitligheten, men även motsatsen finns.
 

I all min forskning är målet nivå 1.
När det gäller kärnsocknarna Nordmaling , Bjurholm , Grundsunda , Gideå, Trehörningsjö, Björna, Fredrika, Stensele, Tärna. Dorotea, Risbäck, Örträsk, Holmön och Umeå lands fram till 1810 och Degerfors och Vännäs fram till 1860 del är detta mål till helt övervägande del förverkligade.
Finns koden  HFL,FB  i Aktuell persons källreferensen är trippelkollen gjord.
Den mänskliga faktorn finns trots allt alltid med.

 
Jag är tacksam för alla påpekande om släktskaps felaktigheter i databas Kråken.