1663  17 augusti Grundsunda och kronobönderna i Arnäs Ström
Knut Ingelsson ochNämndemän.

§ 2
Håkan Nilsson i Utanås beviljades fastebrev bekomma på - 4 sel jorduti en utby, Lakamark be.d, som han av Mats Nilsson i Dombäcksmark av - 20 daler Silver Mynt köpt haver, helst emedan däruti befanns intet hinder

§ 3
Nio av Nämden, förutan Nils Persson i Högland samt Thore och Erich Olofssöner i Banafjäl, som partiske äre, avsade och dömde, att Michel Olofsson i Banafjäl eller hans fader Olof Persson bör samfällig vara tillika med Anders Zebbiörsson och Pehr Michelsson i Ultrå med fäbodskog utläggningen efter Söder Flärke till Höglands man eller vara dem alla åsambor, alldenstund dem minsta delen där i Flärke till höra som allenast - 2 sel 1 1/3 markeland är ock Peder Michelsson samt Anders Zebbiörsson 
- 6 sel 3 2/3 markeland höra skola, efter som för Rätten av Sockenskrivaren Olof Andersson i Sund kungjort är. Men vill icke Michel Olsson och hans fader uti detta mål med Pehr Michelsson och Anders Zebbiörsson samse vara, så vart avsagt, att be:de Ultrås män skola hava makt att utlösa dem ifrån Sör Flärke efter som de minst i samma utjordby äga, och betygades att Banafjälsmannen tillfoga Sörflärke by en stor skada av boskapens överfarande och betande på dess åker och äng samt byeskogen.

Lös lapp inlagd i domboken:
Copia
Bekänner vi av Banafierds Bönder, att vi tillstår Täfra bönder vår skog som av ålder varit haver, därför att Täfra bönder håller vår skog med snöd Wenning, som av ålder varit haver. 
Vittner vi med vår namn och bomärken Banafierd bönder
Olof Persson i Banafierd Nils Jonsson i Banafierd 
Olof Algotsson i Banafierd Erich Olofsson i Banafierd Per Nilsson i Banafierd Toll Olofsson i Banafierd Per Nilsson i Banafierd

Fogom vi undertcknat den höglofl Rätten ödmjukeligen tillkänna vad orätt som vi lida a vår granne Olof Persson i Banafierd, sålunda att han haver uti Flärke byn 2 seland 1 1/3 marker jord. Nu haver han låtit bortlåna en part av skogen till bönder i Tävra. Sedan så tager han sin granne med sig i Banafierds byn och gör oss stor skada både uppå åker och äng såväl som det som är kvar behållit av skogen, vilket till en stor skada skett är, om den stora skada som gjordes när syn hölls i Flärke, varföre nu vår ödmjuka bön till våre gode herrar, att vi kunne den rätt få njuta att han måtte avstå han med sine grannar både åker och äng, både höst och vår förrän som vi skulle den stora skadan lida, så ville vi våra begär av den höglofl. Rätten, at vi kunde få köpa av honom den jord som han haver uti samma förbemälte Flärke, över allt detta så hemställa vi ock i hans gode och gunstige betänkande, och vill härmed hava vår gud --- ödmjukeligen befallat. Per Michelsson i Ultrå
Anders Sigbiörsson i Ultrå
Bekänner jag mig Oluf Persson i Banafjäl, att jag efterlåter Täfra böndern min fjärdepart av Söder Flärke skogen. Detta -inder jag mitt namn och bomärke Olof Persson i Banafjäl

§ 4
Den jord i Österstensätter, som Johan Andersson ibidem av åtskilliga köpt haver, uppböds andra gången.

§ 5
Det TESTAMENTE, som Lars Olofsson i Ultrå och hans hustro H: Märit sig emellan gjort hava, uppböds första gången.

§ 6
Anlangande, att Olof Nilsson i Gibacka vill intränga sig inpå Kasamans egendom och byskatt, bevisades nu med trovärdige av Nämden, att de ägor på landet och i sjön, som Olof efterkärar är Kasamannens gamla och urminneshävd, varför blev av Rätten avsagt, att de skola bliva vid sin gamla och urminnes Laga hävd.

§ 7
Den hus och jord med annat mera i Ultrå, som Tomas Eriksson i samma by till Olof Eriksson i Bodom sålt haver och Olof sådant lagligen 3 gånger haver uppbudit, sedan ifrån samma köp frivilligen gått. Fördenskull haver Thomas samma hus och jord under bem.te uppbud sålt till Lars Olofsson i Killingsnäs för 120 daler kopparmynt. Såsom detta köp lagståndet var, dömdes därpå fastebrev givas.

§ 8
Opplästes PROTOKOLLET, som på nästförra tinget den 26 februari om hustro Brita i Bodom och hennes vederparter betygat och vittnat blev. Sedan rannsakades, betygades och avlopp nusom följer, näml:
En gammal piga Marit Joensdotter vittnade även detsamma, som Kyrkoherden Hr Swen den 26 febr nästl. på tinget vittnade om vidjelänken, mjölkens onytta, och huru dess nytta igenkom. Men det hust: Brita haver sig på henne beropat hava sett när som Kyrkoherdens förriga hustro, Sal: hustru Karin, skall hava givit henne mjölk igen uti en bägare till hennes bonyttas förbättring, säger hon därtill alldeles nej.
Kyrkoherdens gamla tjänstepiga Sara Eriksdotter vittnade sig en gång råkat hustru Brita i Bodom vid kvarnhusbron emellan Prästgården och Bodom. Då haver Brita gråtit och sagt på sig vara komne och förde stora beskyllningar på sin hals, och där hon därföre skall mista huvudet, skall väl flera i socknen det samma undergå, vilket tal bem.te Sara strax hon hemkom berättade i köket för de andra prästpigorne. 
H: Sigridh, Pehr Michelssons i Ultrå, vittnade efter avlagden ed, att hennes grannhustru, H: Anna, Anders Zebbiörssons, hade en gång mistat alldeles sin smörlycka, som alle grannhustrurne det förstodo, gingo de fördenskull /:undantagandes hustru Brita i Bodom, som ock den tiden där i Ultrå bott:/ till hustru Anna med något mjölk och flöter vardera, och inlät i hennes kärna, och kärnade de mest hela dagen och dock intet smör bekommo, och således vore de alla omisstänkte. Gingo de sedan alle tillhopa till hustru Brita och togo i hennes frånvaro något mjölk och flöter och inlät i hustru Annas kärna, begynte så H: Sigrid kärna och fick strax smör, varav hustrorne besluto, att hustru Brita hade H: Annas smörlycka borta. 
Lars Olofsson i Utterå avlade sin ed och vittnade, att alltid emedan bem.te hustro Brita där i byn bodde mistade de andre hustrorne som oftast deras mjölk- och smörnytta, men aldrig hördes henne om sådant klaga. Kan henne fördenskull icke befria ju därmed någon konst brukat.
Anders Zebbiörsson i Utterå vittnade efter avlagden ed även det samma son H: Segridh Pedher Michelssons vittnade, att alle grannhustrorne /:undantagandes hustro Brita:/ lade sitt smör ämbar i sin hustrus kärna och kärnade en hel dag, och dock intet smör bekommo. Men så snart de hade fått något smör ämbar hos hustro Brita och lade i kärnorne fingo de strax smör de begynte kärna och därhos sade henne då i fullt rykte vara för lövjeri. 
H: Anna Anders Zebbiörssons avlade sin ed och vittnade även detsamma som H: Segrid och Mannen, att hon fick sin smörlycka igen hos hust. Brita, då alle grannhustrorne /:vid pass 16 år sedan :/ hade burit sitt smörämbar tillhopa och kärnat, sedan proportionaliter smöret bytt.
Siuhl Persson i Dombäck avlade sin ed och vittnade, att hustro Brita i Bodom var i fullt rykte för lövjeri, då hon ett år bodde i Dombäck, vilket är vid pass - 9 år sedan.
Olof Eriksson i Utterå nu boerndes i Bodom avlade sin ed och vittnade, att när han förra gången bodde i Bodom vid pass - 5 år sedan Brita dit kom, mistade hanofta sin smörlycka, och så snart hans hustro fick byta sin mjölk tillhopa med hustro Britas mjölk, fick hon stundom sin fulla nytta igen, och stundom intet. Bem.te Olof Erikssons hustro avlade sin ed och vittnade även det samma som hennes man betygade. 
H: Sara, Sal: Olof Olssons änka i Ström vittnade efter avlagden ed, att hustro Brita i Bodom bodde för 30 år sedan i Ström, då mistade hennes grannhustror alltid sin smörnytta, och så snart de finge byta sin mjölk tillhopa med hustro Brita, fingo de strax sin nytta igen, och således måste de, så framt de skulle hava sin fulla nytta, var ander gång de kärnade byta sin mjölk tillhopa, och sedan hustru Brita kom därifrån, blevo de obesvärade för denne bytningen och mjölkens onytta. 
H: Anna Anders Zebbiörsons i Utterå och hustro Segrid Erik Johanssons i Fånbyen besvärade sig, att hustro Brita i Bodom sade, sedan de komme ifrån Rätten, att de hava svurit och vittnat orätt emot sig, därhos undsagt och hotat dem, deras ed skall följa dem hem och för sådan hotelse drista de sig intet gå härifrån, emedan de hava tillförende av hennes hotelse mycket ont vederfarit, sålunda, att den tiden de fingo igen sin mjölkenytta hos hustro Brita, haver hon hotat hustro Anna henne därföre betala, skulle ock morgon därefter Erichsmässe tiden, då hust. Anna utsläppte sina 6 kor, kom strax björn utom åkerhagan, där av för henne ihjälslog 3 kor och den fjärde mycket illa skadade, och för Hans Jonsson 2 kor och den tredje illa rev och skadade, därtill ock mistade de samma natt igenom björns nederslag 2 hästar, varav de hava en misstanke skadan tagit förmedelst hustru Britas hotelse, såsom ock härtill haft en skräck för henne och intet tort allt sådant uppenbara. Anlangande den misstanke, som H: Sigrid besvärar sig över, är sålunda, att hon kom uti någon oenighet och trätomål med hustro Brita i Bodom, och således blev då av henne undsagt och hotat. Sedan något därefter, råkade H: Sigrid för en oförlig sjukdom, som Kyrkoherden och andra flere vittnade, att hela hennes kropp uppsvullnade och var i anseende röd som en blod och hennes händer och fötter ihopkrumpnade. I samma sjukdom låg hon till sängs i en stor värk och vedermödo uti 1 1/2 vecka och kom intet till sin förra krafter på 5 veckor därefter, och på den ed, som H: sigrid haver gjort, vittnade hon allt detta sig således hänt vara. 
En Nämdeman Thore Olofsson i Banafjäl och flere i Nämden betygade, att så ofta Nämden Britas ärender hade haft för händer, att göra däruti något slut, haver hon aldrig varit benögd med Nämdens gottfinnade, utan hotat och undsagt dem , som ock en del ont vederfarit är, draga de därföre en räddhåga för henne, och nästan intet töras göra henne emot, och såge gärna de vore av med henne utur socknen. 
Olof Larsson i Utanås håller ock H: Brita i Bodom misstänkt, att hon skall hava förgjort sin sons Michel Olssons hemliga Mandoms krafter, av orsak, att hennes son intet fick den pigan till äkta, som Olofs son nu till hustro haver, ty så snart de tillhopa bleve vigde, kunde de intet hava något umgänge tillhopa, som äkta folk plägar hava, utan hans hemliga Mannedom är väl frisk till dess han kommer vid sin hustros kropp. Men sedan strax alldeles odogse, så snart han kommer in till henne. Alltså begärde och påstod han, att hon sig därföre lagligen befriar, som hon dock intet göra kunde.
Trenne gamle nämdemän, Matz Erichsson i Hielta, Anders Andersson i Strand och Pehr Siuhlsson i Lunde betygade, att hustru Britas i Bodom fadersyster H: Brita, Sal: Anders Nilssons i Stöbbersmark, som över - 30 år sedan är död bliven, skall ock hava varit i fullt rykte för lövjeri, och att hon kunde taga Mandomskrafterne ifrån Mansens hemliga Ting när hon ville, och återgiva sådant igen, då henne behagade, varav förnimmes henne släkt haft hava uti lika beskyllning, som henne påfört är.
Kyrkoherden Hr Swen REFERADE, att A:o 1660 haver en lapp, i anseende lika som en OFFICERARE uti hans frånvaro kommit i Prästgården och av hans hustro begärt brännevin, som han ock bekom, och strax sade, det elaka människor hava till sådant förgjort och förvanskat lyckan, varöver och Prästhustron hade sig besvärat, såsom och sade lappen, jag skall laga så att den människan skall komma hit, eftersom den är eder närmsta granne, gick av och till på golvet och stundom såg genom fönstret. Omsider kom Brita i Bodom in på Prästgården, och lappen sade, här kommer den djävulen, och så snart Brita i stugun inkom, görandes sig till ärende att begärande köpa lärft eller blaggarn. Så gick lappen ut. Strax därefter bortgick Brita. Sedan kom lappen in och sade, gack nu hädan till helvetes för allt det onda du har i gården gjort haver, och därefter fingo de nyttan igen i Prästgården med brännevinsbränningen.
Olof Larsson finne ifrån Sunnansjö och Nätra Socken, som hustro Brita i Bodom på förra tinget sig oppå beropat vara sin sagesman, att Maria Abrahamsdotter skall hava förgjort Mickel Olofssons Mandomskrafter i Uthanåås, så var nu samma finne här till svars, och kunde Brita honom icke något övertyga vad som hon i så måtto honom beskyllt haver, utan hon sådant först för honom haver sagt och således själv därföre stå måste, icke heller kunde hon bevisa Maria Abrahamsdotter vara knedhora och mycket mindre förgjort Michel Olofssons mandomskrafter i Uthanåås, som hon haver beskyllt henne före. 
Emedan som hustru Brita i Bodom sig icke lagligen ifrån de svåra saker leda kunde som IN ACTIS finnes, sköts därföre om sådant till Nämden, och efter noga övervägande RESOLVERADE som följer:
1.o För undsägning, som Brita på folk och deras bo gjort haver, sedan därpå ont vederfarit, såsom ock är befunnen med lövjeri eller Trollkonst, alltså kan denne ringa Rätten efter 13. Cap: av Högmåls Balken och EXODI - 22 Cap: 18. versen henne icke ifrån livsstraffet befria.
2.o Maria Abrahamsdotter kändes fri från de beskyllningar, som bem:te Brita påfört haver, och hon Brita böta efter - 20 av Tingm. Balken.
Allt detta hemställes uti all underdånig ödmjukhet till den Högl: K: Hofrättens Högmäktiga RESOLUTION. 

I marginalen: Den 12. September är hele denne - 8. Puncten om Brita i Bodom till Hans EXCELLENS GOUVERNEUREN översänt att förskicka till den Kongl. Hofrätten.

Resolution från Hovrätten:
Tvenne rannsakningar och en dom ifrån Grundsunda och Arnäs Socknar över hustru Brita i Bodom, som förutan det hon alltid uti grovt rykte varit haver där hon bott och vistat haver, lövjeri och trollkonst brukat och ifrån sine grannar Mjölke- och Smör Nyttan borta haft. Beskylles ock hava brännevins bränningen i Grundsunda Prästegård förvanskat och förgjort, samt åtskillige därpå ock olycka fölgder är. med undsägning hotat jämväl misstänkt och beskyllt hava Michel Olssons i Utanås hemliga Mandoms krafter förgjort, eftersom hennes faders syster hustru Brita i Stybbersmark, som förlängst döder är och i fullt rykte varit samma konst kunnat och brukat haver, men hon hustru Brita däremot för det samma Maria Abrahamsdotter beskyllt och henne därtill med har henne horkallat, varföre hon Maria dock av Tingsrätten befriat är och hustru Brita efter Tingsm. Balkens 20. Cap: att plikta sakfällt, så ock efter hon ovanberörde svåra beskyllningar lagligen ifrån sig ej leda kunnat till livet dömd, som av rannsakningarne vidare är att se. 
Resolutio. Hustru Brita i Bodom för denna sin förövade olovliga och fördärvliga misshandel för Tingstugudörren rygghuden mista och kyrkoplikt undergå, och sedan Socknen förvisas.
Oppå den Konungl. Hoffrättens vägnar
Seved Bååt
Erich