1665  7 september Grundsunda Socken Önskan
Förrige Bef.man Ifuar Måthensson Teeth i nuvar. bef.mans Knuth Ingelssons ställe och Nämndeman

§  1
En gammal knekt och nu landbo på Högens hemmanet, Johan Andersson be:d, gift, och en knektänka inhyses i Stensätter, Marit Olofsdotter, ogift, ställtes för Rätten, vilka bekände sig hava i fjol om sommaren, då de tillhopa på skötbåten rodde till sjöss haft sammanlag och olovlig gärning bedrivit, varefter kånan nässtl. Philippi Jacobi tid födde barn som än lever. Kyrkoherden och Nämden betygade dem icke det ringaste hava att böta med för sina begångne synder, varföre pålades honom Johan efter Straffordningen att löpa sex gånger gatulopp och kånan Marit hudstrykas för Tingstugudörren.
I marginalen:   Den 26 october innevarande år vid Arnäs och Grundsunda Sockens Laga Ting bägge Personerna Corporligen pliktat efter Straffordningens innehåll.

§  2
Kyrkoherden vörd o vällärde Hr Swen angav, att det är utkommit ett rop och rykte om Cicilia Hansdotter, barnfödd i Ultrå, ogift, det hon skall hava varit med barn och intet i livet framburit, begärde, att Rätten ville den saken upptaga, rannsaka och avhjälpa, som ock skedde och avlopp som följer, Näml: Inkallades bem.te Cicilia och allvarligen förmantes till sanningens bekännelse, vilken säger sig aldrig varit med barn, ej heller haft någon olovlig gärning med någon människa. Hennes matmoder hustru Margreta, Olof Christopherssons i Ällön samt Olof Christopherssons tvenne döttrar, hustru Brita och Kjerstin framkallades, vilka avlade sin ed och särskilt vittnade, att denna Cicilia kom nästl. höstas dit till tjänst och aldrig förstode eller kunde de fullkomligen se henne vara med barn, utan droge däröver en misstanke alldenstund hon var därföre i rykte, och något för Jul och intill Persmässe nästl., som de förmärkte intet hade sin tid eller sjuka som andre ogifte kvinnor, såsom ock, att hon Påsketiden var i anseende som en barnkvinna och var mycket sjuk, dånade ock under predikan i Pingstedagshelgen. Men intet hava de sett, att någon haver haft med henne sammanlag. Bem.te Olof Christopherssons hustro, Hustru Margreta bekände sig hava förhört såsom och förment sin son Christopher, som ogift är, att där han skulle hava haft något olovligt med henne beställa, det han sådant uppenbara skulle, som han härtill  intet gjort haver, utan enständigt därföre nekat, varföre uthades Cicilia och Christopher inkallades och därom EXAMINERADES, vilken i förstone hårt nekade, omsider förmedelst noga rannsakan och allvarsam förmaning bekände allenast en gång några dagar för Påsk nästl. haft olovlig beställning med henne uti andre stugan i sin faders gård, då han var drucken av färsköl, och aldrig mera än denne ene gången. Sade sig oförståndig vara och kunde då intet förstå om hon var med barn. Kånan Cicilia inhades och ville intet bekänna någon olovlig gärning med honom haft, utan allenast legat i säng med honom, förehades åter Christopher, vilken nu som tillförende tillstår sig en gång näst för Påsk haft olovlig gärning med henne. Då omsider bekände hon gärningen med honom allenast den ena gången vara skett. Christopher tillfrågades, om han haver haft någon liknelse till, att någon annan skall hava haft någon olovlig beställning med henne kånan? Svarade, ingen annan liknelse därtill haft, utan det att i höstas, då Cicilia först kom till hans föräldrar i tjänsten, så ock sedan i vintras ville hon alltid gå till kyrkan, och aldrig bliva kvar i deras stugu på kyrkovallen över nätterne helgedagarna emellan /:som de för den långa kyrkovägens skull där hava :/ utan var gång gick till sin gamle husbonde för detta Tolvman  Herman Larsson i Husom, varöver misstankar falla, att det intet skedde utan orsak.
Christophers moder, hustru Margreta betygade, att Cicilia var hos Herman Larsson ifrån Juldagen till fjärdedagen, så ock uti åtta dagar Pålsmässetiden, då hans hustru låg i barnsäng, såsom ock förde han henne själv med ssin häst ifrån sig om färdedagen ut till Ällön , som är över en och en halv Nymil, då han gjorde sig till ärende, att köpa en fjärding strömming, var där i två nätter, då ingen kunde förmärka eller se dem någon lägersmål tillhopa hade. Detta allt kånan Cicilia tillstår med föregivande, att hennes gamle matmoder, Herman Larssons hustru, haver henne hembudit för sin långlige hos dem gjorde tjänst uti sju års tid. Ville intet bekänna haft något sammanlag med bem.te Herman. Dock omsider efter långsam förmaning , så av Kyrkoherden som Rätten, bekände sig hava legat i säng och undere fällen med honom, först för 9 år sedan här i Länsmansgården 3 gånger, och en gång på skötbåten emedan hon Länsmannen tjänte. Sedan uti de 7 åren, som hon haver tjänt hos Herman rodde de var sommar på en båt tillhopa i Strömmingsfiske och då stundom under fällen med honom i båten legat, då kallt var, men intet haft någon olovlig beställning med honom. Därmed hades Cicilia ut och Herman in, vilken ock efter långsam förmaning intet kunde neka före hava legat i säng med henne i Länsmans gården, såsom ock stundom under fällen med henne uti de 7 åren hon hos honom tjänte och rodde om Sommarn till sjöss, av orsak att han intet ägde mera än en fäll hava på båten, och då kallt var om nättern, lade hon sig under fällen med honom. Tillstår ock Herman ofta haft henne hos sig detta året, synnerligen Julhelgen, då han förde henne ut till Ällön, sedan 8 dagar Pålsmässetiden, ifrån den ena Söndagen till den andra, då hans hustru låg i barnsäng. Men på det högsta nekar till olovlig gärning med henne. Tillböd sig därpå avlägga sin ed. Förekom ock hans hustro och begärde få svärja med honom, att hon inte haver någon misstanke eller liknelse, mindre sett eller förstått sin man haft något omgänge eller olovlig gärning med henne Cicilia Hansdotter. Ärendet sköts till Nämden, som bäst vet utav salken. Då vittnade tvenne av bem.te Nämd, Olof Larsson i Utanås och Erich Olofsson i Banafjäl, att Herman Larsson var för några år sedan med sin hustru uti ett bröllop Midsommarstiden hos bem.te Olof Larsson i Utanås, då och kånan Cicilia där var och följde sin husbonde Herman Larsson. Då haver han om natten gått utur sängestugan, där hans hustru låg, och lagt sig hos Cicilia uti en ladu, som de bägge tillstå och bekänna. Dock för olovlig gärning nekade de enständigt. Kånan uthades och synades av trenne dannekvinnor, de där icke befunne fullkomlig liknelse med henne, att hon skulle hava varit med barn, efter som hennes bröst befunnes utan mjölk, dock svarta. Herman Larsson tillfrågades, huruledes han vill komma ifrån detta rykte. Svarade, gjort illa däruti, att han haver legat tillhopa med henne i så långan tid, därföre icke kunde fästa lag eller kan komma lag åstad, utan begärade att Rätten ville sakfälla honom för gärningen, ehuruväl han därtill oskyldig är. Herman hades ut och kånan in, vilken då först efter långsam förmaning och EXAMINERANDE bekände, att Herman i fjol på skötbåten hade två gånger olovlig gärning med sig och aldrig mera. Hades då kånan ut och Herman in, honom förmantes att bekänna, efter som kånan haver sig bekänt, då sade han, haver hon bekänt, så kan inte heller jag komma där ifrån. Bekände därföre han, att första året då hon till honom kom hade han något olovligt beställa med henne på skötbåten och sedan något var gång årligen, så ofta tillfället medgav, dock icke fullkomligen som med sin hustro. Honom frågades, huru han det göra kunde? Svarade, att han har förhullit eller förvägrat henne sin säd. Bekände ock haft olovlig beställning med henne nästl. Påskmässetid på sin stugubänk, då kånan var hos honom åtta dagar, och hans hustru låg i barnsäng, Nekar sig aldrig vetat eller förstått henne vara med barn. Åter hades kånan in och Herman ut, vilken bekänner även det samma som Herman haver bekänt, och sade, att hon haver brukat medel, så att hon icke blev med barn. Henne förmantes på det högsta sanningen bekänna, om hon haver varit med barn? Vilken omsider, efter skarp och långsam EXAMINERANDE bekänt Påskmässetiden av Herman blivit med barn, som hon nästl. Persmässetiden, tjugotvå veckor därefter, /:som hon bekänner:/ skall hava uti enslighet fött i sin husbondes Olof Christopherssons badstugu i Ällön, hade all sin skapnad och var ett pigebarn, vilket hon säger sig hava dött fött, svept det uti ett kläde och haft det fördölt i 2 dygn där i badstugun intill en lögerdag efter, då hon eldade bad, haver hon det uppbränt i badstuguugnen. Vill ingalunda bekänna på något sätt hava förgjort dess liv, gör ock horkarlen Herman Larsson alldeles fri, att han intet visste hon var med barn, mindre av dess födelse och avgång. Herman Larssons hustro, H: Elisabet förekom och bad om livsnåder för sin man, för deras sju små barn skull som de tillhopa hava, gav ock honom  till, vad han henne i detta fallet haver emotbrutit. Och såsom Rätten ingen mera eller vidare bekännelse kunde av Herman Larsson och konan Cicilia Hansdotter bekomma, så upplästes Kongl. Mandatet om barnemord den 22. februari A:o 1655 utgångit, efter vilket innehåll och den bekännelse som skedd är, kunde denna Ringa Rätten henne Cicilia Hansdotter ifrån livsstraffet icke befria, vilken kåna under hela rannsakningen ej heller sedan högstbem.te Kongl Placat blev uppläst för Rätten fällte någre tårar över sin begångna Syndagärning. Vad horkarlen Herman Larsson vidkommer, som kånan frikände, icke vetat sig varit med barn, ej heller av dess födelse eller avgång, så borde han fuller efter Straffordningen åttatio daler Silver Mynt böta. Men eftersom han haver varit hennes husbonde och under sitt horeri förhållit eller förvägrat henne sin säd, REMITTERES allt sådant såväl som kånans sak uti all underdånig ödmjukhet under den Högl. Kongl. Hofrättens vidare RESOLUTION.

  I marginalen:   A:o 1665 den - 14 Novemb: skickat lika lydande med Peder Olofsson Postmästaren ifrån Sunnerstad till Gouverneuren Hr Carl Sparre, såsom och detsamma av den 26 Octobr passerat var.

§  3
Johan Eriksson i Öden uppböd första gången  - 3 sel jord i Könsa, som han av Jon Olsson ibidem köpt haver.

§  4
Joen Eriksson i Bodom uppböd första gången någon hus och jord ibidem, som han av sin granne Olof Eriksson köpt haver.

§  5
Drängen Christopher Olofsson i Ällön belangande, som nästl. Påsketiden haver haft olovlig beblandelse med oftab.de kona Cicilia Hansdotter i Ultrå, som tillförende är belägrad och hävdad av Herman Larsson i Husum, gift, om vilken en särdeles högmålsrannsakning och dom  är gången till den Höglofl. Hofrätten, blev för samma Lönskeläger sakfälld efter sedvanan                 3 marker S.Mt

Att så passerat är som föreskrivet står bekräftas här under med underlagmans egen hand och Signete tillika med Socknens insegel på Nämdens vägnar.