1667  28 augusti Grundsunda Socken Önskan
Bef.man  Knut Ingelsson
Nämndemän

§1
Nils Pedersson i Finna uppböd tredje gången  någon jord ibidem, som Johan Matsson i samma by honom sålt haver.

§  2
Capellanen i Nätra Hr Peder Rockstadius utböd första gången barnepenningar emot full pant eller löfte för ett billigt Intresse, att de i församlingen som dem behöva skulle vara efterlåtne, vilka stå insatte här i Socknekyrkan, och hör Hr Hanses fordom Pastoris  i Arnäs yngre son Johan ---son till.

§  3
Joen Eriksson i Bodom anklagades av Fanbyns männen Joen Abrahamsson och Erik Johansson att han förmedelst sitt svedjelands brännande och därav gående eld har uppbränt all deras byskog, som han icke undfalla kunde med föregivande en lång tid med sitt folk först ock gjort sin flit elden att släcka, och för den stora torkan intet något uträtta kunde. Och såsom skogsordningens 24. Artikel förmäler, att den som gör någon eldskada på skogen med våda, skall icke allenast vedergälla skogsäganden halva skadan, utan ock böta - 20 marker S.Mt. Fördenskull pålades honom Joen Eriksson skadan efter Mätismanna ordom betal och därtill böta 20 marker treskiftes.

§  4
Efter Befallningsmans Knuth Ingelssons tillätelse avlade förrige Befallningsmannen Ifuar Mårthensson själv sin ed, hava betalt till Sal: Pehr Pehrsson i Skullerstadh  - 30 Rdal, som hans obligation innehåller, fördenskull  kändes han för dem fri.

§  5
Förekom Måns Gabrielsson och PRAESENTERADE  en COPIA av den Högl. Kongl. Hofrättens Remiss till Hr Gouverneuren av den 17 juni jämväl och Välb.de H Gouverneurens befallning av den 17 julii nästlidne, att hans PRETENTION uti ett hemman i Ultrå skall under noga rannsakan upptagas och efter lag förhjälpa honom till sin rätt. Och ehuruväl saken A:o 1664 den 24 martii under rannsakning och dom var upptagen, då honom förhjälptes till en liten stilla, som dess protokoll utvisar. Likväl och tillfölje av Välbe.de K.Hofrättens remissorial av Hans Excell. Hr Gouverneurens befallning, upptogs åter saken under nogast rannsakning och avlopp som följer, Näml:

Måns Gabrielsson tillfrågades, vad skäl och besked han till sin PRAETENTION haver?  Svarade sig hava Erik Olsson i Ultrå till svaroman, som han säger av sin sal faders segerhusvägg haver en del stockar uti sin vägg, och att hans faders hemman skall hava varit 21 seland och - 3 marker jord. Honom frågades ytterligare vad skäl han därtill haver? Svarade, ingen annan skäl hava än efter sin broders ord, att deras syster, Sal: Pehr Erikssons på Hernösandh skulle haft dombreven därpå, dem hon intet kan igenfå, utan förmener uti Kongl:  ARCIVO få därom all viss kunskap.

Av Ultrå byemän framvistes ett gl: dombrev, som Sal: underlagman Efvert Hindersson haver utgivit 1591 d. 8. decembris, innehållandes, att Gabriel Bertilsson i Utterå haver sålt till Lars Olsson ibidem en mark mindre än 4 marker jord i samma by för  - 29 marker penningar på den tiden. Eljest framviste Eric Olsson i Utterå trenne gamle dombrev daterade -1598, - 1607och - 1610, som  Sal: underlagmännen Efvert Hindersson och Nils Bengtsson hava utgivit, och lyda på jord i Ultrå, Norflärke, Kasa och Öster Stensätter, vilka ej heller hjälpa Måns Gabrielsson något uti sin PRAETENTION.  Efter Rättens befrågande bekände Måns nu vara 73 år gammal och aldrig för A:o 1664 på denna sak yrkat. Betygades ock av de äldsta män  och kvinnor i Socknen, att hans fader Stor Gabriel ej heller där på någon tid haver klandrat ehuruväl han över 80 år i Öden (?) en gång haver hit varit med en annan sin hustru tagen i Jämteland, sedan han för osämja skull skilde sig ifrån sin första hustru, och bortreste, där han ock besökte, då han sist hit var. Och emedan såsom Måns Gabrielsson haver inga laggill skäl och besked till sin PRAETENTION, och alla de bönder, som bor i Ultrå är med gamle dombrev försedde, som elljest bevisa urminnes hävd. Fördenskull kunde denna ringa rätten hans käromål icke gilla, utan efter först. av Jorde Balken avsade, att var som urminnes hävd är åkommit är lagfångit, det må ingen kvälja.

Sedan förbem.de dom var avsagd, framlade Socknens tolvmän och allmoge sin besvärsskrift emot Måns Gabrielsson, att han haver påfört dem ärerörige och andre smädelige ord, som själva skriften utvisar, den de tillbödo med ed bekräfta. Länsman Olof Sjulsson vittnade ock, att merbem:te Måns nu inför Tinget sade, kommer Befallningsman nu intet hit, skulle han klaga på honom, främst Måns här var, satte befallningman Måns Nilsson i sitt ställe, så gärna skulle han dit satt en sugga. Denne sak uppsköts, emedan Måns Nilsson ej var tillstädes och härtill behöves en opartisk rätt.

1667  28 augusti
Skrivelse inlagd i domboken:

Emedansåsom brevhavanden  och gamle soldat Måns Gabrielsson föregiver sig hava någon PRETENTION och arvsfordran uti ett hemman Örtre bnd.  i Grundsunda Sn. och Ångermanland, till vilken ände han nu ärnander är sig dit i landsorten begiva och söka det lagligen som han förmenar sig med rätta hava att fordra, ödmjukeligast begärandes mitt Adsistence. Varför till följe av den Höglovl. Kongl. Hofrättens honom meddelte PROMOTORIAL  Varde I befallningsman samt underlagman i Ångermanland allvarligen befallt, det I vid ansökning och brevvisarens begäran noga rannska om det gamle ärende, och vad i då befinne honom efter lag och billigheten vara berättigad till det förhjlpe I honom ofördröjligen i anseende han en fattig långvägader man är, och äntligen så, att han icke får orsak e n annan gång  uti denna sak sig ytterligare besvära.
Datum  Gefleborg den 17 julij A:o 1667
Carl  E   Sparre

I domboken  är också inlagd en skrivelse med i huvudsak sammainnehåll undertecknad Nordingå Länsmansgård den 14 augusti 1667 av Knut Ingelsson och Carl Burman
Skrivelse:  1667  28 augusti
Grundsunda Ting in Augusti A:o 1667

En kort anteckning, dock vid stränga förmaning vad som Oluf Persson i Banafiärd vittnar om Stor Gabriels äktenskap, att han haver en hustro som heter hustru Karin, den haver han skilt från sig för osämja skull, vilken som samma hjonelag sönderlas (-läste), så var här en Kyrkoherde, som heter Herr Pär, som här vider blev Kyrkoherde i Sebrå. Men sedan drog Stor Gabriel söderut, en tid där efter så kom han igen, då hade han en Jämte hustru, vilken var en dålig människa. Blev så här vid pass fjorton dagar. Dock drog han till Skede (?) till den förra hustrun, där var han en natt, men hans sone hustru tyckte det ganska illa vara att han haver skilt ifrån sig hustrun.
Men om Flärke jorden så köpte min salig fader av Döv Anders i Stensätter. Samma jord var bytt ifrån Kasa ifrån Arnäs socken och till Stensätter, vilket var 2 sädesland och ett sädesland köpte jag av Oluf Pädersson i Ultrå. Samma jord köpte samma Oluf Pedersson av Hans Erichsson, som var hemma upp i landet men hans hustru är bördeman till samma jord. Vad som hustru Christin, Päder Nilssons hustru vittnar härom, dock med stränga förmaning, så berättade hon, att Stor Gabriel var fullkomligen bonde i Ultrå, men han skilde sin hustru ifrån sig i fulla sanning och jag om händer hade i några år (?), men kom

-------  (sista raden oläslig i det även i övrigt svårlästa dokumentet)

 

Skrivelse: 1667  28 augusti

Nämdemännen Jon Abrahamsson i Fanbyn och Sjul Pedersson i Dombäck haver varit till merbemälte  Olof Pedersson i Banafjäl om 78 år gammal och till Peder Nillsons hustru Kerstin i Banafjäl över 80 år gammal, bägge av gott skäl och förnuft hava vittnat för full sanning som denne skrift innehåller.

Johan Olsson i Skede 60 år gammal vittnade för Rätten hört efter sagu, att Måns Gabrielsson skall hava skilt sig från sin hustru, med vilken han ägde inga barn, utan med den senare, som en fick i Jämteland

Nämdemannen Olof Larsson i Utås betygade 60 år gammal vara och en lång tid förr än han var född var Kyrkoherden Herr Peder här ifrån kommen till Säbrådh. Därtill vittnade han, efter sin Sal: svärmoders H:u Elins, Sal: Erich Hermanssons i Högen, ord, sålunda, att Saal: Herr Peder haver för osämja skull sönderläst Stor Gabriel och hans hustro och vid sönderläsningens ända haver Presten sönderskurit ett handkläde såsom de i var sin ända hållit haver.

  Skrivelse: 1667  28 augusti

COPIA
Wi Pehr Brahe, Greve till Wisingsborg, friherre till Caijana, herre till Ridboholm, Lindholla, Brahelinna och Bogesund, Sveriges Rikes Råd, drotset och lagman över Wästmanland, Bergslagen och Dalarna, samt Sevedh Bååth, friherre till Herrelund, herre till Fullnäs, Sundbyholm och Wyrö, Sveriges Rikes Råd, PRAESIDENT uti den Kongl: Svea Rikes Hofrätt, och lagman över Carelen, så ock nu på denna vid närvarande ASSESSORES hellse Hr Riksrådet och Överståthållaren här i Stockholm, GOUVERNEURERNA och Landshövdingar å Landet, samt Bormäst: och Råd i städerna, Vän och Vänvilligen, och kunne dem vänligen icke förehålla, huru såsom Brevvisare Måns Gabrielsson, En gammal Cronones Soldat, inför oss SUPLICANDO sig besvärat haver, det han uti åtskillige GOUVERNEMENTER och hövdingdömen, så ock Städer, av åtskillige skall hava att fordra någon gammal utstående skuld, vilket vid ansökandet av honom omständeligen lärer förnärkas. Alltså är vi förorsakade vordne, det gode herrar och män vänl: ombedja, dem behagade honom, en långvägader och fattig man, ofördröjligen förhjälpa och befrämja till det han efter lag och billighet kan vara berättigad. Och emedan JUSTITIER här igenom befordras, tvivla vi icke, det de ju låta sig detta hans ödmjuka anhållande till det bästa vara RECOMMENDERAT. Och vi befalla Herr Överståthållaren, GOUVERNEURERNA, Landshövdingar och Borgmästare och Råd i Städerna, härmed Gud Allsmäktig Vän och Välvilligen
av Stockholm den 17 Junii Anno 1667
Oppå Kong: Hofrättens väg:r
Pehr Brahe
Sevedh Bååth
Arfvid IFVARSSON
Erich Meresinius
SSt: 1 Secret