1673  14 februari
Grundsunda och kronobönderna i Arnäs
Johan Höök
Nämndem

§  3
Den hus och jord i Ällön, som Erich Persson ibidem av sina svågrar Erich, Pehr och Christopher Olssöner köpt haver uppböds tredje gången.

§  4
Finnå hemmanet med gården som Per Joenssons barns förmyndare samt Läns- och Tolvmännen i Grundsunda till Olof Andersson i Strande haver sålt uppböds andra gången.

§  5
Gideå Crone  Laxe fiskes samtlige ARRENDATORER av bönderne i Grundsunda socken, förentes med hustru Beata Abrahamsdotter om Gibacka Torp, att de förunna henne det undan fisket att besitta, bruka och behålla, och därav alla utskylder som en annan skattboende utgöra, dock med det förordet, att hon inte något uti Cronones fiske skall hava att beställa varken till Laxe- eller Nättinge fisket utan deras tillstånd, utan allenast med notdräktene där utanföre kan hon sitt bästa söka, vilken förening dem pålades att hålla.

E.o. ting 19 februari 1673.

År 1673 den 14. februari uppå Tinget med Allmogen av Grundsunda och Cronebönderne av Arnäs Socken, närvarande Befallningsmannen W:te Johan Persson Höök och de Tolv edsvurne i Nämden vart förmedelst Hans Excell:ts Hr Gouverneurens Högvälborne Hr Carl Sparres ankomne befallning rannsakas om den skiljaktighet till POSSESSION uti ett Torp och Neijonögonfiske vid Gidån, som ARRENDATORERNE av Laxfisket därsammastädes med hustu Beata Abrahamsdotter tvista om. Så ehuruväl parterne å bägge sidor beropade sig på förmente skäl till var sins rätt, Laxfång och hävd, men ville då icke vidare agera, utan godvilligen infunne sig till sådan förening, Arrendatorerna förunna hustru Beata besitta, bruka och behålla Torpet Gidbacken, och därav alla utskylder, som en annan skattbonde utgörer, dock med det förord, att hon intet något i Laxe- eller Nättingefisket skall hava att beställa utan deras lov och m inne, utan allenast med notedräkte där nednföre, vartill hustru Beata godvilligen CONSENTERADE, så att Rätten förmente det vara skulle en över -- sak, som intet vidare vidhängde någon rannsakning.  Dock efter Tings slutet den påföljande 29 hujus komme parterne varefterannan och oppsloge samma förlikning. Hustru Beata beropade sig på den hävd som hon och hennes förfäder haver  haft till Torpet och undfått därvid Kongl: Cammar Collegii brev och Gouverneurens Sal: Greve Johan Oxenstiernas och närvarande Högvälb. Hr Carl Sparres IMMISSIONER till obehindrat besittande.

Arrendatorerne beropa sig på Kongl: brevet 1612 utgånget till Kongl. Cammar Collegium, att hustru Beata därest skall hava givit en omild berättelse till sin saks besvärande, varföre Rätten nödgades taga saken vidare sig före under rannsakning. Då bevittnades, att vid den tiden 1653 kom en b:d Anders Erichsson och hans styvson Oluf Nilsson,/: som var denna hustru Beatas man:/ till Gibacka. Då var där allenast, varest nu Torpet står, en ladu och en liten slått, och brukades av åtskillige för fäboställe, men efter både skogen och fäbostället, som då kallades, låg under fiskeriet, skedde det med Arrendatorernes goda lov och samtycke, att förbem:te hustru Beatas man fick sig där nedsätta, varest han under sin knektetjänst så länge han levde och sedan hans änka H: Beata oklandrat allt sedan sutit, Torpet med huset uppbyggt och jorden  EXCOLERAT (?) till åker och äng, så att därav nu skattas - 3 1/2 seland, som i skattboken finns infört.

Och såsom merbemälte Sal: Olof Nilsson medan han hemma var ur Cronans tjänst, haver han låtit bruka sig för Arrendatorernes fiskare, så är och Nättingfisket, som nu tvistas om honom Olof Nilsson  av Arrendatorerne förunt, varuppå några Attester blevo insinuerade till bägge parternas fördel, men sträva något emot varannan. Men Rätten tycktes skäligast, att deras på tinget gjorde förening uti sådan ovisshet kunde bliva beständig. Och uti största ödmjukhet remitterat till Hans Excell: Högvälborne Hr Gouverneuren enl. Höglofl: Kongl: Cammar Collegii gottfinnande.

J B Hambraeus