1674  13 februari
Grundsunda och kronobönderna i Arnäs
Bef.man Johan Höök och Nämndemän

§  3
H: Märgitta änka i Dombäck ansöker ett hemman därsammastädes få inlösa, som Nils Pedhersson utur oskylde mans händer vid tredje uppbudet 1661 d. 6.Martii haver klandrat, efter han därtill bördig var, det inlöst och betalt, så ock 1662 därpå fastebrev bekommit, vilket , som IN  SECUNDA IN  STANTIA är givet, som denne härads rätt känner sig ej mäktig att ogilla.

§  4
Johan Thomesson i Fånbyn kärade till Esaias Michelsson  i Stensäther, att han ett Sädesland jord av sin svärfaders hemman i Fånbyn haver sålt och tagit penningar före, han måtte bevisa huru han samma jordeseland haver fått, varom blev rannsakat, och trovärdeligen bevittnades, att från Esaias faders hemman i Sensäther är fört till Fånbyns hemmanets inlösande eller dess skulds betalande 200 daler kmt, haver ock hans svärfader Sal: Anders Ersson på sistone bekänt, att Esaias och hans hustrosyster hava ej njutit sitt arv rätt ut av Fanbyns hemmanet, därföre hava Bytes- och Målsmännen 1660 uti byteslängd fört det ene Sädesland honom i vedergällning, som han av hemmanets åboende haver tagit pengar före. Allt därföre synes skäligt, att han Esaias och hans hustrosyster be:te jord pengar åtnjuta och behålla.

§  5
A:o 1655 (eg. 1653) den 20. augusti haver Sal: Håkan Nilsson i Uthanåås efter laga uppbud och laga stånd bekommit fastebrev på någon jord, som  hans svärfader av sitt hemman därsammastädes haver till honom försålt, vilken jord svågern Johan Persson nu söker få återbörda, emedan han sitt faders hemman nu besitter.
R.tio Såsom denne Johan Perssons ansökande synes träva emot det 2. och 18. Cap: JordaB: L: Lagen, därföre kunde denne Rätten honom däruti icke villfara.

§  6
Den jord i Österstensäther, Esaias Michelsson i Väster Stensäther till honom (?) haver sålt, som köpeskriften vidlyftigt innehåller, uppböds nu första gången.

§  8
Det uppböds första gången någon jord i Uttrå, som Lars Olsson till Olof Andersson ibidem sålt haver.

 

                                                                                                              §  9

Uttrå byamän samtligen kärade till Olof Andersson i Sundh, att få honom utlöster från hans gård och hemman, emedan det är köpt ifrån deras by och ligger på deras byskog.  Olof Andersson  framvisar ett fastebrev 1652 den 25 augusti daterat, lydandes, att samtel. Uttrå bymän haver till honom av fri vilja och berådde mode försålt ett fäbodställe inom sitt visse rå och rör av sin skog. Och såsom han Olof Andersson sedan han samma egendom köpte, haver där en välbyggd gård uppsatt, åker och äng uppbrutit och därföre skattat, själva bolbyn till lisa, Tu sedesland jord, erlagt ock till socknen  - 60 daler kmt, jämte all annan inbördes Röktunga, såsom en annan bonde i Socknen. Utlovar än vidare det göra, och sig högre skatt påtaga, som Lantmätaren kan pröva skäligt. Allt därföre synes det billigt, att han efter sitt undfångne fastebrev bliver besittandes, sig högre skatt påtagandes, och för en rök, så här efter som härtill, uti Socknen svenandes varder, helst ock emedan han dessutom därunder någon skattjord i Sör Flärke (Norrflärke ?) till hävd och bruk haver.

 

                                                                                                              §  10

Nils Siulsson i Husom ansökte att få lösa av sin granne Herman Larsson någon jord där i byn, som hans Sal: fader Siul Olsson i livstiden haver sålt.

R.tio:  Emedan Herman Larsson på samma jord fastebrev haver bekommit, och de nu lika stor skatt och halva byn vardera bruka och besitta, fördenskull kunde denna Häradsrätt bem:te fastebrev, IN INSTUNTIA  SECUNDA givet, icke ogilla.