Anno 1691 den 25 Junii hölls Laga Ting i Grundsunda widervarande Cronones Befallningsman Johan Larsson med Nämdemän och Häradsinbyggare.

§ 1
Sedan tinget var lyst, undersöktes i anledning av Hr Gouverneurens Brev om något fiske finnes så EXCOLERAT  att det till Cronan kan antaga högre Taxa än det nu drager, eller några nybyggde fisken förbigångne och otaxerade. Frågades alltså

1.Vad Laxefiske finnes i detta Tingelag? Då angavs efterföljande Gidåhn, som ligger i skatt eller Taxa för 8 Tr Lax, Husum en halvtunna, i Ellöhn är Stakegård taxerad för 4 lisp Lax, Finna flät Laxnät taxerad för 1 lisp, Stensätter dito 1/2 lisp.  Intygades på tillfrågan desse ovan nämde Laxefisken ej heller högre Taxa kunna åtaga eller draga.   I Skademark är ett litet laxefiske otaxerat.

2.Intet Åhlefiske finnes i detta tinglag som brukas.

3.Efterskrevne skatta för Nejon ögons fiske i Gideån, Dombäcksman 400 st Nejon ögon, Arrendatoren giver 200 st, i Husums ån skattar Husums man 300 st, Önskan  200 st, Skademark 200 st

4.Inga Siähle fisken idkas, är ej heller därtill lägenhet.

5.Skatt Strömming skär finnas, Näml. Långholmarna och Grön ön , Grön ön ligger under Ultrå byn, Långholmen är Croneskär, av vilket Ultrå man tager Landlega, vid samma skär är sju båtroddar, Näml. Landhamnen, Skärsmålen, Skagen, Jeckholmen, Långholmen, Rugesundet och Malmviken.

§ 2
Abraham Pehrsson i Ultrå tilltalte sina grannar Pehr Erichsson och Rasmus Samuelsson, att de i Gräsbäcken åverka bägge ändarna på hans teg han instängt har.

1.att de på löten intagit tvenne gode jordbackar och till sina nytto upphävdat däremot han intet fått, begärte att sådant måtte rättas. Pehr och Rasmus svarade sin svärfader röjt skogen av desse tegändar och därföre dem nyttjat, sade sig vilja lämna Abraham detta tillbaka som han ock längst haft där han sådant begärt

2.Bevisade att Abraham ävenväl fällt en svedja i Gräsbäcken, som de ingen del hava uti, förutan att den som för honom på hemmanet setat låtit en stor äng igengå med skog varav såväl de som han lida skada.

Res:  Har Pehr Erichssons och Rasmus Samuelssons svärfader nederlagt något arbete på Abraham Pehrssons tegändar i Gräsbäcken, så hava de det en långan tid nyttjat och brukat och därföre böra sådant nu straxt avträda till Abraham Pehrsson så att han fullt tegmål får efter skatten . Och när Abraham Pehrsson haft sin Rödning i 3 år bör den även upprevas och delas grannarana emellan efter skatten i förmågo av det 32 Cap: Bygg: B: l:l:

3.Oskäligt är det och tvärt emot lag att den ena grannen utan laga skifte intager jordetal sig till nytta, och borde väl därföre desse Nyåkrar som klagas över av Pehr Erichsson och Rasmus Samuelsson uppgjorde gå till delnings och Abraham Pehrsson  straxt däruti sin lott bekomma. Likväl som det förnimmes att Abraham eller de som för honom på hemmanet setat låtit en äng bredjämte skoggången som kunde vara hemmanet till förbättring, där hon i rätt bruk vore. Alltså prövas för skäligt, att Abraham Pehrsson den samma först upprensar igen och sedan sig till delnings kommer så i ondo som godo efter skatten  som det 41 Cap: Bygg: B: ll: förmäler.

§ 3
Olof Nilsson i Dombäck kärade till Johan Olofsson i Dombäcksmark, att han låtit värdera honom till handa en lytt ko emot 14 daler kmt han honom skyldig är för årstjänst, begärde utbekomma lönen i penningar och kon måtte taga tillbaka. Johan Olofsson intet tillstädes dock lagligen stämd efter Länsmans intygande. Ty dömdes han att plikta för svarlösa sine 3 marker smt och stämmes andra gången till nästa ting att svara i saken. I medlertid kan på bemälte ko tagas en annan värdering.

§ 4
Nils Pehrsson i Dombäck lät första gången uppbjuda 7 sel jord i Dombäck, som han sig tillhandlat för 26 daler för selandet. En nyåker för 15 dal. Båtsmans bråttet 120 daler. För gårdens förbättrande 6 daler. Den 25 Martii 1691.