Anno 1691 d. 23. Martii hölls Laga Ting i Grundsunda närvarande Cronones    Befallningsman  välbet.de Johan  Larsson Hammarberg och Nämdemän

§ 1
Sedan Tinget var lyst PUBLICERADES  Kongl. ordningar och Placater den tillstädes varande allmogen till rättelse.

§ 2
Pehr Hansson i Banafiähl tilltalte sina Rotelagare av Banafiähls Rotan

1.Att sonen Hans Persson är uttagen till fördubblings båtsman år 1689 som Rotan vilja vara lika de lastige om emedan de givit tillika Städje pngr.

2.Att Rotelagarna vilja ? 50 daler av Huvudståndet för gammalt Knektebrott, som han intet vill samtycka till, utan påstod att få njuta sin son för sig  till dess skottet i Rotan omgått, emedan han ingen villgoda bekommit. Rotelagarne svarade, att som de tillika givit Hans Persson städjepenning till Båtsmanstjänsten, så måtte han också stå fär dem alla lika, då fadern så väl som de, när utskovningen kommer bör hjälpa att skaffa karl.

Resolutio: Emedan Pehr Hansson i Banafjäl utsatt sin son Hans Pehrsson till Båtsman år 1689 för sig och sina Rotelagare i Banafiäl utan någon villgodas betingande, ty äger han också att full huvudstånd efter Kongl. förordning av sonen uppbära, såvida han det ooppburit efter sig lämnat, och sedan njuta karlen för sig och sin hopslagne Rotebonde Olof Jonsson i Banafiäl till dess varvet eller skottet i Rotan omgått och var för sina hemman en karl skaffat i Cronones tjänst då han med sin hjälpare svarar dem sammaledes i huvudståndet och städjepengar sin andel.

§ 3
Samma dag rannsakades över öde i detta Tingelag, Näml: Fyra Seland i Klyfsnäs oppföres efter en Tingrannsakning hållen den 9 october 1651 vara förmedlat. Men på efterfrågan finnes intet tecken, att någon by som haft det namnet Klyfsnäset varit till, utan en gammal härmelse framfört som Klyfsnäs Gården skolat stått på en holme i Gomarks ån, vartill dock ingen visshet är.  I Jordeboken över Grundsunda Socken finnes intet byanamn Klyfsnäs.

§ 4
Uppå den av Hr Gouverneurens hit REMITTERADE och av Biörna med Gidå byemäns klageskrifts inlevererande på näst förra Ting angående den stängsel som ARRENDATOREN av Cronefisket i Gidån gör på det sättet, att icke den minsta fisk oppslipper dem som ovanföre bor till största förfång emedan deras hademan som liten åker fast mindre äng haver i forna dagar en hjälp haft av fisket i ån så att de sin skatt kunnat utgöra, men nu på 8 ā 10 år ingen fisk kunnat få till sitt understöd, varigenom deras hemman jämte flera byar  bliva öde och ARRENDATORERNE  av fiskeriet över vanligheten förmedelst stängslen över hela ån opptaga till  50 eller 60 tunnor Lax.  Påståendes fördenskull, att Kongsådran efter Lag måtte öppnas, som ARRENDATOREN  Nills Blank följande svar INSINUERAT genom ett brev av d. 19 februari 1691 till Härads Hövdingen lydande:

1.Sig såsom pantägare icke anstå påtaga ansvaret i det som PRAETENDERAS Kongl. Majt.s Ingälder till avkortning, utan förmodar få bliva vid sitt arrende Contract intill dess Kongl. Majt eller Kongl Cammar Collegium däruti något DETERMINERAR  helst efter han en HYPOTECKARIUS och TEMPORARIUS är, som DEJURE  MAJESTATIS andre fundamenter ej vet, än som det var och stod enär han det tillträdde, varefter förpantning SUMMAN är PROPORTIONERAD  och fisket så av urminnes varit bebyggt som det nu är, förklarandes

2.Gidåbacka som klagas göra förfiske vara Cronotorp under Pantägaren slagit emot ARRENDE  SUMMANS  PRAESTERANDE. och

3.Gidå Croneforss löpa med klart vatten och ej brusande, så att Fisken kan ske på långt håll varest öpnaden är, emedan älven ej djupare är än 3 alnar, ty måtte fiskaren var dag gå neder i älven och tillstoppa de hål som strömmen ofta opplockar, och om det ringaste står öppet, är icke att få ett liv, förmenandes SUPPLICANTERNAS  jord vara av Lantmätaren revader och skattlagder, dock ej

5.för fiskets skull som i fiskeboken intet är nämt.

6.Förstår intet av vad skäl de kunna bringa Kongl. Majt sin rätt efter Kongsådran är förbudin av androm igenstängas Kongl. Majt till skada, men icke Konungen själv till sina inkomsters befrämjande, med vilket han såsom i förstone, intet bemöter SUPPLICANTERNE  med någon CONFRONTATION, utan vart han eljest kan påminna.

När detta uppläst var REPLICERADE  Gidå och Biörna byemän på följande sätt besvärandes sig ytterligare över den svåra stängsel ARRENDATOREN eller dess fiskare i ån gör i det att Kongsådran alldeles förtäppas, så att ingen fisk i strömmen oppkomma kan dem till yttersta skada och fördärv, förnimmandes ARRENDATOREN  vilja skydda sin stängsel under ARRENDATORERNES   PRIVILEGIER och Kongl. Majt.s Höga namn. Önska den villfarelsen vara långt borta, att de intet skola betrakta Kongl. Majts Höga rätt underkastandes sig till liv och välfärd Kongl. Majts vilja och påbud, förmenandes genom denna sin käromål söka Konungens ingälder öka och förmedels ett litet fiske värva skatten för deras hemman och bliva mäktiga utskylderna göra på vilket Majestäten  reflecterat då han med lagen förklarat det i Strömmar och ådar Kongsådran böra stå öppen, och där Gidån vore EXEMPEL måste ett SPECIALT  PRIVILEGIUM  oppvisas, efter ARRENDET  ej är opphögt fastän årliga Lax-, Sik och annat havsfisk mer än vanligt är opptaget, vilken att förstänga i sina lekar de ej tro svara Kongl Majts vilja,  påstå alltså att en hypoteckarius ej större rätt äger uti en HYPOTECK än honom given är, slutandes det Laxfängden ej bör med den svårhet igen stänga, att han lagligen stiger under vart hål att täppa och så länge Laxtenan i vittandet opptagen är gjort i stället nedersätta, att den minsta fisk icke oppslipper. Bekännandes väl sina hemman ej vara i fiskeboken införde för någon taxa, dock vid skattläggningen alla lägenheterna så i vatten som på land kommit i CONSIDERATION, det ock förfarenheten givit tillkänna såvida att när Kongsådran stod öppen finge Björnå  och Gidå byemän  av ån så mycket , att de kunde sina utlagor betala, men desse åren alldeles av sig komne. Att Kongsådran av urminnes varit stängd hålla de så mycket vara sant, som fisket icke ens på det rum nu oppbyggt är, som det tillförende stått. Anhållandes CONSIDERAS  måtte

1.Att all fisk dem betages under titull av Lax arrendet genom Kongsådrans förstängande.

2.Att bästa lägenheten deras hemman undanryckes.

3.Alldeles emot gammal hävd och bruk, varigenom

4.de falla till fattigdom och öde. Och att

5.exempel är i deras Socknar det Kongsådran i Taxerade Strömmar med Lag och Process äre uppryckte.

Frågades av Rätten om annorlunda nu bygges än tillförende?  Svarades av bönderen som tillförende haft arrende och eljest visste att beskaffenheten alltid är fuller byggt tvärt över ån, men på annat manehr, Näml. med kränkior, som intet löpte så noga, att icke någon Lax  kunde oppstiga, jämväl annor fisk. Men år 1668 begynte Befallningsmannen Knut Ingelsson bygga med stenkar. och sedan bönderen  som år 1670 det av honom emottager dock icke mera än på den ena sidan om holmen, men på Norra sidan brukade de på gamla maneret kränkor intill dess Nils Jönsson Blank fick arrendet av Bönderen år 1677, då begynte han strax även bygga med stenkar på Norra sidan om holmen, så att det nu täppes över allt så noga, att ingen fisk kan oppslippa. Med vasar eller kärvar igenstoppas det minsta hål av fiskaren och när tenan opphisses till vittnings släppes strax en grind för hålet på det ingen fisk skall oppkomma. När det byggdes med kränkor så fick de intet bygga så bittida som nu, utan efter mesta floden var överställt. Men nu bygges bittida.

Resolutio.  Efter ARRENDATOREN  EXCIPERAR sig intet kunna CONTESTERA  CITEM (LITEM?) med de klagande bönder i detta mål angående Kongsådrans öppnande uti Cronans enskilte fiske, ty kan saken berättas uti Kongl. Cammar  Collegio, och i underdån- Ödmjukhet hemställas dess gottfinnande.

§ 5
Tiggarkiärlingen Karin Michaelsdotter födder i Siähla Socken tilltalte Länsman Olof Siuhlsson i Önskan, att han statt hennes dotter henne ovetande förliden vår 1690 och sedermera i Augusti månad statt samma piga till årstjänst. Påstod få dotter sin igen att följa sig kring landet och tigga. Länsman tillstod dotter hennes statt sig till årstjänst i rättan tid, och efter hon vill tjäna, förmente han det vara bättre än släppa ett friskt hjon att gå kring landet och tigga.

Resolutio:  Såsom Länsman Olof Siuhlsson lagl. statt denna piga Karin Jönsdotter till årstjänst, och såväl Landslagen  i det 15 Cap: Bygg: B: som Tjänstehjonsordningen förbjuder det inga friske eller löskepersoner av Mankön eller Qwinkön skall gå kring Landet Allmogen till besvär att tigga, utan pålägger den som sådane slike lättingar hos sig haver, föder eller hyser pliktar sine penningar, förutan att själva sådane lösdrivare tages till Cronones Ladugårdar att arbeta där ingen tjänst för handen öppen är, och sedermera vid städjetiden tillhållas sig tjänst taga. så kan Rätten h. Karin Michaelsdotters emot lag oskäliga tillbod intet bifalla. Varandes det nog att allmogen i födelseorten hennes egen person som vanför är föda skall, utan icke där jämte föda en lätting med sund och helbrägda kropp, och bör därföre dottren Karin Jönsdotter, som sig i tjänst statt, tjänsten hos Länsman fullgöra till rätter stämmotid och tjäna sedan var henne bäst synes.