Anno 1693 den 27 Marti sattes Ting i Grundsunda Länsmansgård Önskan med Allmogen av Ahrnäs, Grundsunda och Normalings Socknar av Häradshövdingen Lars Stridsberg widervarande Cronones Befallningman Olof Westman med föjande

§ 14
Pähr Olofsson ifrån Hädanberg i Anundsiöö Socken lät första gången oppbjuda 8 sel hus och jord i Banafiell som Leutnanten Pähr Olofsson Helgom till honom försålt för 400 daler kmt efter opprättat köp den 8. Feb 1693. Befallningsman påmintes om hembjudningen till Cronan, som tycktes onödig emedan hemmanet intet är av den beskaffenhet att Cronan kan sig därav betjäna.

§ 15
5.Gammalt öde i Grundsunda Klyfsnäss 4 sel på samma sätt öde som för, och tillförende givne attester betygas.

8.Präststommar i Grundsunda  7 1/2 seland

§ 16
Postbönderne i Norre Contractet beklagade sig över de böter som de äre exeqverade till för försummat Postlöpande år 1692 och ville gärna veta vilken försummelsen egenteligen  står hos, förmente Sal: Erich Olofsson i Täfra varit orsaken  efter Postbonde Olof Olofssons i Öden intygande. Erich Olofssons änka hustru Märta Michelsdotter svarade Olof Olofsson i Öden med sin talan ingen sanning hava,utan snarare försummats Posten av honom, som sitter 1/2 fjärdedels mil från stora vägen, en mycket elak väg såsom slemesta fästig till byss. B eropade sig till vittnes grannar och flera som veta intyga, att hennes Sal: Man vederbörkigen fortskyndat posten. Olof Olofsson frågades vad besked han haver att tillägga Postbonden Olof Erichsson i Täfra varit orsaken till försummelsen?  Svarade förleden sommars en gång när hans gosse kom med Posten gick hästen i skogen  för Erich Olofsson , då gossen måste följa honom att leta hästen i 4 timmar. Sedan lade han sig på backen en stund att vila innan han avreste och något efter bekände Erich Olofsson för mig att han under vägen lagt sig en stund att sova. Till allt detta nekade Erich Olofssons änka. Då Olof Olofsson inga bevis hade att sin beskyllning bestyrka med, utan ville hålla med sin ed, att han det hört säjas. Postbonde Jacob Andersson i Långed berättade att i augusti månad gick alla broarna under vägen bort av det myckna regnet som föll, och det kunde han fuller bliva något uppehållen i Uhmeå Socken. Frågades huru lång tid Posten är försummad? Befallningsman Westman svarade emellan Uhmeå och Hernösand är ha n fösummad i Julii Månad - 32 timmar, uti Augusti Månad  30 timmar, uti September månad 22 timmar. Rätten tog detta i betänkande och kunde Nämnden intet sätta Postbonden Erich Olofsson att svara till denna försummelsen på Olof Olofssons blotta talan som själv en  INTRESSENT är i saken helst emedan försummelse större är än den kan en Postbonde allena tilläggas, utan synes posten på något vart ställe vara drögder ändock det icke så noga utrannsakat är varest det är skett, antingen i Uhmeå län, Ångermanlands Norra eller Södre Contract såvida Postböndren inga vissa antckningar hålla vad tid de Posten till varandra leverera.

§ 28
Johan Olofsson i Dombäcksmark kravde Mats Jönsson i Öden och Ahrnäs socken  3 Rdal, som han till svärmodern h. Karin i Dombäcksmark skyldig är bevisande sådant med Testamente som h: Karin på sitt yttersta till Johan Olofsson  gjort uti sin själasörjares närvaro, där hon desse 3 Rdal nämder av Mats Jönsson infordras. Mats Jönsson sade sig desse 3 Rdal intet hava länt av h. Karin utan dem oppburit av sin svärfader Sal: Anders Matsson i Dombäcksmark, men kunde likväl intet undfalla, att dess 3 Rdal icke böra gå tillbaka till hustru  --- sons Olof Olofssons Sterbhus, emedan Sal: Anders Matsson honom sin egendom Testamenterat emot föda och sytning till dödedagar. Dock vill Mats Jönsson dem innehålla intill dess ha n varder fömälder för den stilla honom av Sal: Olof Olofsson lovad är efter svärfadern  Anders Matsson. Vilket Rätten överlade, och som Mats Jönsson intet visa kunne vad han på arvsföeningen eller stillan hade att fordra. Alltså dömes Mats Jönsson desse 3 Rdal till Johan Olofsson att betala såsom en vederkänd skuld . Och om något för honom återstår på arvsföreniongen , kan han Johan Olofsson däröver lagsöka, ty att med det som olikvid är kan intet dess ---- betalas.

§ 29
Johan Olofsson i Dombäcksmark insinuerade i Rätten  tvenne Testamenten, som h. Karin i Dombäcksmark till honom gjort. Det första d. 8 December 1690, som hon sedan på tinget d. 13 Martii 1691förklarat det hon opptager sig uti sonens Olof Olofssons Sterbhus hava att fordra 550 daler kmt, varav hon eftergiver 250 daler till alla barnens nytta och 300 daler giver sonadottern Anna Olofsdotter och hennes man Johan Olofsson emot föda och sytning till dödedagar. Det andra på hennes Sotesäng gjort när hon av sin själasörjare blev besökter med Herrans Högwyrdiga Nattvard, då hon giver Johan Olofsson all sin övriga egendom bestående i kläder, kistor och annat smått, Vilka Testamenten Johan Olofsson begärte njuta till godo emedan sytningen är fullgjord. Häremot opplade sig Mats Jönsson i Öden  och Erik Nilsson  i Fillingen på de andra Olof Olofssons barns vägnar, tyckandes  för mycket vara att han all egendomen skulle få för Testamentet, emedan de andra barnen ock begärte att sådant efter Lag rättas måtte, helst emedan han sin skulld hos honom  så högt , Näml. 550 daler kmt oppförer, som dock oviss är, vilket Rätten överlade och stannade i följande slut, att ändock hustru Karin efter Lag och Testamentsförordningen kan fritt stå sin lösa egendom Testamentera till vilken henne behagar. Likväl emedan intet bevis finnes att h. Karins fordran i sons Sterbhus skall vara 350 daler eftersom hon den opptager.Ty finner Rätten för skäligt att desse Testamenten få modereras det Johan Olofsson av det första Testamente njuter 150 daler, och det senare Testamente helt och hållet i vad övrigt kan vara delas och skiftas syskonen emellan efter Lag.

§ 41
Befallningsman Välb.de Johan Larsson klagade att Nils Olofsson i Gidåback  på Tingsplatsen kallat honom  Osanningsman. Begärte att han för sådant plikta måtte. Nils Olofsson svarade att han var tilhopa med Befallningsman över Qwarntullsuppbörden hans år och ?? han invist Socknen att få betalning före 13 skjutshästar av Qwarntullen hos mig, där jag dock Qwarntullen till fyllnad betalt. Befallningsman sade att på år 1689 avfördes med Nils Olofsson i Qwarntulls räkningen 5 st Båtsdmän av fördubblingen, i mening att de skulle slippa Qwarntullen , men som det intet kunde ske och Nils Olofsson den borde oppbära av Båtsmännerna, så satte jag dem i betalningen åt Sockneskrivaren Nils Olofssoin. Nils Olofsson kunde intet undfalla, att icke 5 st Fördubblings Båtsmän äre som  intet gjort Qwarntullen, men kan intet få av dem något. Om han i hastighet något talt emot Befallningsman efter han så bliver brydder, så bedes han därföre. Rätten tog detta i betänkande, och som Nils Olofssoin intet undfalla kan i obetänksamhet olovligen talt till Befallningman Johan Larsson på det sättet, att han kallat honom en osanningsman det han varken kan eller påstår bevisa  då de komme med varandra  CONFERERA  över de 13 Skjutshästars avbetalning av Qwarntullen. Ty göres Befallningsman Johan Larsson fri för sådant tal och Nils Olofsson plikta sine 12 marker Smt i anledning av det 12 Cap: Konunga B: Stl: till treskiftes.

§ 49
Tore Olofsson i Banafiäll kom för Rätten och så muntelig som skriftelig tillkännagav, att han med hustron som sjuklig är givit sig till sytning hos Mågen Olof Jonsson med desse  CONDITIONER  att han nu genast emottager det korn, råg och Mäld som i förråd kan vara, och sedan efter livslängden njuter vedergällning för skötslen, som  PROTOCOLLERADES  till ytterligare stadfästelse efter sytningens fullbordan.