Anno 1701 de 21 Octobris sattes Laga Ting med Allmogen av Nohrmaling, Grunsunda och Ahrnähs Pastorater uti Önskans Gästgivargård, widervarande Cronones Befallningsman Välbetrodde Olof Westman, och  Nämndemän                   

 
§ 6

Olof Jonsson i Ofwansiö lät första gången oppbjuda Nils Olofssons i Dombäck hemman bestående av 7 seland som Nils Olofsson till honom i underpant satt jämte en hop lösören emot 391 daler 10 öre kmt länte penningar till hans Rests svbetalning hos Cronan efter förskrivning den 22 juni 1701.

 

§ 11

Uti saken emellan Johan Nilsson i Ällön kärande , och Pehr Erichsson i Ällön svarande, angående ett får och Injurier som tvistas om är detta Rättens dom:

Det klagar Johan Nilsson att grannen Pehr Erichsson vill sig tillägna ett får, jämväl att hustrun skall sagt om Johan Nilssons fader det han ofta slagit sin hustro. Begärandes på dem plikt. Men som Johan Nilsson till allt sådant intet besked har, alltså dömes Pehr Erichsson i desse mål fri för Johan Nilssons käran, och Johan Nilsson förfallen att plikta för obevislig klagan  3 marker Smt efter det 20 Cap: Tingmb:  Det skall eljest Pehr Erichssons hustro hava sagt, att när Johan Nilsson begärer brännvin av sin hustro, visar hon honom till sine horor i hamnen, vartill hon intet neka kan, men påstår sig det allena berättat efter annat folks tal, och håller Johan Nilsson i det måttet för oskyldig, varföre hust: Märit dömes för okväde att plikta 3 marker Smt efter det 43 Cap: Tingemb:

 

§ 12

Uti saken emellan Johan Nilsson i Ällön kärande och Lars Olofsson i Finna svarande, angående ett får och injurier som tvistas om är detta Rättens dom.

Det vill Johan Nilsson i Ällön sig tillkänna ett får av Lars Olofsson i Finna, men som han till sådant inga skäl har att oppvisa och Lars Olofssons hustro avlagt sin ed fåret vara sitt efter det 43 Cap: Byggnmb: ll: så dömes Johan Nilssons käran för kraftlös och ogill.

 

§ 13

Contributions Längderna översågs. För Durch Marchen är allmogen till nöje betalter.

 

§ 14

Uti saken emellan Pehr Erichsson i Ällön kärande, och Johan Nilsson i Ällön svarande, angående injurier som tvistas om, är detta Rättens dom:

Det klagar Pehr Erichsson att Johan Nilsson kallat honom falskhund och folkskämmare, och gitter sådant intet bevisa, varföre Pehr Erichsson blev själv saker att plikta för obevislig klagan 3 marker Smt. Men som Johan Nilsson kallat Pehr Erichssons hustro Rallebytta, så pliktar han 3 marker Smt efter det 43 Cap Tingmb:

 

§ 15

Rannsakades över Gidåbacks lägenheter och tillfällen i följe av  GENERAL  MAJORENS  och Landshövdingens Högvälborne Hr  AXEL  VON  SCHAARS  order ankomne i Augusti månad innevarande år 1701 efter befallningsmannen Välbetrodde Olof Westman angivit sig vilja samma hemman inlösa till skatte, emedan han stubbrätten sig tillhandlat. Är enstaka By, som efter Jordebokan ligger i skatt för 3 1/2 seland  eller 7/48  Mantal, vars åker består av sand nog svag, som syns till vidden göra  2 1/2 Tunland. Ängeslandet något till vidden består dels av hårdvall, dels av Staar och Häära, som kan giva vid pass Sex Pallmar hö, Skog till nödtorften, gott mulbete. Ägorne sträcka sig till älven, där Cronones enskilte Laxfiske är, och så utför till havsjön. Flera härligheter inga. I anseende till desse lägenheter synes skatterättigheten kunna inlösas för 10 daler Smt selandet, som gör efter nuvarande Jordeboks Skatt  35 daler Smt och är det högsta pris på Skattejorden här omkring i detta  PASTORAT.

 

§  23

Länsmannen Johan Fellman angav Socken skrivaren Nils Olofsson Åman, att han i går på Tacksägelsedagen supit sig så fuller av Brännvin så att han blivit liggande på åkern utanför Önskan och folk måst bära honom in i Gästgivargården Önskan såsom döder, och intet kommit i Kyrkan, sade honom  fyllt sig i Husom hos Lars Hermansson där pigan Kirstin Olofsdotter sålt honom brännevin. Vartill Nils Olofsson svarade, att han köpte av Kirstin i Husom allena för 6 öre brännevin, men under vägen fick han ont. Christer Christersson i Täffte intygade, att om Morgon kom Nils Olofsson in i hans qwarter hos Lars Hermansson i Husom, då Pigan Kirstin sålde honom brännevin, men huru mycket vet han intet efter han gick i andra stugun att kläda på sig. När jag kommer på Önskans åkern ligger Nils Olofsson där så fuller, att han intet kunde hjälpa sig själv, utan jag tillika med Olof Pehrsson i Bodom och en dräng bar honom in i gården. Olof Persson i Bodom betygade sammaledes, att Nils Olofsson var så fuller att han intet kunde fola sig. Nils Olofssons dräng Olof Schiulsson bevittnade, att när Husbonden gick hemman ifrån var han nykter. Går så in i Husom hos Lars Hermansson, där han av Pigan Kirstin köper 3 bägar brännvin, när han går därifrån och kommer på vägen begynner brännvinet taga honom mer och mer så att hanfaller överända på Önskans åkren, och jag intet kunde få honom av stället. Var opp i gården att få mig häst till at köra honom oppför, det jag intet fick. Fick alltså några karlar  av Kyrkfolket som hjälpte mig fola honom opp i gården, där han sedan låg hela dagen. Gästgivaren Olof Schiulsson och hans hustro betygade att Nils Olofsson blev inburen i deras gård helt fuller av brännvin den tiden de skulle gå i Kyrkan om Tacksägelse dagen.

Resolutio:  Som Nils Olofsson supit sig fuller av brännvin om Morgon när han skulle gå i Kyrkan på Tacksägelse dagen och därigenom försummat Gudstjänsten, pliktar han sine 40 marker Silver Mynt och Kirstin Olofsdotter i Husom som sålt honom Brännvin om den Morgon pliktar även sine 40 marker. Därhos böra de bägge stå oppenbar skrift i förmågo av Kongl Majts Placater om sådane höga och dyra påbuden fäster sig och androm till varning. Där de ej förmå böterna erlägga spises i häktelse med vatten och bröd fjorton dagars tid.

 

§ 24

Uti saken emellan Hr Jon Moman kärande, och hust: Märit Jonsdotter i Ström svarande, angående städja till årstjänst som tvistas om, är detta Rättens dom.

Det påstår Hr Jon Moman sig hava lejt hustru Märit till årstjänst vid Jacobi tid förledne genom sin piga, och klagar henne intet vara kommen i tjänsten, begärandes att hon måtte varda tillhållen fullgöra sin lovan. Men som hennes gamle Husbonde Johan Pährsson på avlagd ed betygade, det hustru Märit ingen Städjepenning av Hr Jons piga emottagit, utan pigan den hos Johan Pehrsson kvarlämnat till den ändan, att hon skulle kunna övertalas den emottaga, som intet skett är, utan Johan Pehrsson efter pigans begäran städjepenningen skickat till Postbonden i Täfra. Ty kan Rätten intet pålägga hustru Märit fylla Hr Jon den brist i tjänsten, som hon sig intet förbundit sig till.