1718 21 februari
Arnäs, Grundsunda, Nordmaling
Länsmansgården Lunde
Olof Westman

§ 2
Olof Larsson från Finna lät andra gången oppbjuda 5 sel förmedlad skatt hus och jord i bem:te by, som pigan Karin Olofsdotter därsammastädes till honom sålt och upplåtit d. 11 augusti 1717 för 230 daler kmt.

§ 5
Hos GENERAL LIEUTENANTEN och GOUVERNEUREN Högvälborden Hr Baron Hr Hugo Hamilton haver Nordmalings och Grundsunda Allmoge på sista Lands Tingen draget det de ännu intet, likmätigt Högbem:te Herres RESOLUTION av d. 23 feb: 1717 vun nit Tingsrättens rannsakning angående någon jämkning vid skjutshållen emellan samtelige socknarne här i Norra Contractet, begärandes att det förslag Kronbefallningsmannen välbem:te Olof Westman förledit år om skjutshållen ingivit, kunde stadfäst bliva. I anledning varav Hr General Lieutenanten och Gouverneuren d. 10 jan 1718 inunder förnyat 1717 års i detta mål givne resolution till ofödröjelig verkställighet. Ty anhåller nu Grundsunda och Nordmalings Allmoge igenom sin fullmäktige Östen Olofsson och Olof Olofsson ifrån Brattfors att merHögbem:te Resolutioner må hörsammade bliva. Men som Tingsrätten tillförne ansett saken av den beskaffenhet, att Siäla, Arnäs, Sidensiö, Nätra och Anundsiö Allmoge eller deras fullmäktige måst höras innan härutinnan något äntligen slutes, och Rätten vid saksens föredragande på EXTRA ORDIN Tinget den - 19 juni nästl. år befant en del av desse Socknar, vilka söka att undandraga sig det uppgivna förslaget, intet vara tillstädes eller försett deras utskickade med behöriga fullmakter. Alltså har saken utan Rättens förvållande härtills oavgjord lämnad, och SUPPLICANTERNE intet haft orsak inför merHägbemälte Herre nu andra gången sig besvära. Förtigandes det som hindrat rätten ifrån förledit års RESOLUTIONS fullgörande. Uppå tillfrågan befanns föreskrevne Siäla, Nätra, Arnäs, Anundsiö och Sidensiö Allmoge ej heller nu instämd eller tillstädes vara. Ty nödgades Rätten även denna gång lämna detta mål uti dess förra stånd.

§ 13
Crono Befallningsmannen Välbem:te Olof Westman berättade att Tullbetjänterne i Hernösand och Stockholm PRAETENDERA dubbel Tull för den Lax han årligen får av sina egna laxfisken uti Gideå, Lögdeå och Öre älvar, ändock samma lax är hans egen avel, samt där över Tings Rättens vittnesbörd begärer, på det han hädanefter må bliva ifrån den dubbla tullen befriad. Fördenskull efterspordes rätta beskaffenheten härav och intygades enhälligt, av Läns- samt Nämndemännen och Tingsallmogen, att Befallningsmannen Westman allena äger Laxfiskerien i berörde 3.ne älvar, och att annorstädes här i contractet ingen Lax till salu fångas, vilket efter Befallningsmannens begäran honom till bevis PROTOCOLLERADES och attesterades.

§ 14
Rachel Olofsdotter ifrån Cronören klagade att hennes Man Olof Andersson intet meddelar henne underhåll, sedan hon för hans hårdhet och svåra klagomål nödgas hålla sig ifrån hans umgänge, begärandes bliva förhulpen till sitt livsnödiga uppehälle. Olof Andersson beklagar sin fattigdom, och att hans hustru borttagit större delen av deras ringa egendom.

Resolutio

Rätten kan sig härom ej utlåta innan slut i deras anhängige högmålstvister utfaller.

§ 20
Nils Pehrsson ifrån Finna beklagade högeligen, att han natten emot d. 5 nästlidne December igenom en oförmodelig vådeld mist hela sin gård samt allt sitt foder och spannmål som Nämndemännerna Lars Hermansson i Husom och Erich Nilsson i Dombäck den 19 februari 1718 tillsammans värderat för 561 daler 24 öre kmt, varföre han brandstud begärer. På tillfrågan huru elden kom lös? Berättade han att det begynt brinna i laduväggen utom gården, och att elden hastigt av det påliggande vädret fördes över hela gården, kunnandes intet begripa huru elden på anförde ställe kom att antändas, efter han ingen eld dagen näst tillförene i ladan hade, vilket han med ed erhålla vill. Länsmannen och Nämnden betyga sig intet hört eller förstått att denna skadan igenom Nils Pehrssons eller hans folks förvållande, utan på föreskrevne eftertänkliga sätt timat. Värderingslistan översågs och prövades till alla delar hava sin riktighet. Fördenskull finner Rätten skäligt att tilldöma Nils Pehrsson 561 daler 24 öre kmt i brandstud av Häradet efter Kongl. Förordning av den 2 Nov: 1694, samt 35 och 37 Cap: Bygg B: L:L:

§ 31
S.D. inkallades Olof Andersson ifrån Cronörn och hans hustru Rachel Olofsdotter, vilken han angivit hava förgripligen talat emot Gud. Sedan efterspordes om Olof Anderssons d. 4 nästlidne December, samt på förra Ting åberopade vittne, hustru Anna Larsdotter i Backe by och Njurunda socken uti Medelpad nu tillstädes är? Då Befallningsmannen Välbem:te Olof Westman svarade sig i god tid anmodat Befallningsmannen i Medelpad Johan Arandel bem:te vittne till detta Ting att inkalla. Så berättade Länsmannen ifrån Grundsunda Johan Felman, som i dessa dagar kommit ifrån Gävle, att han under hemresan varit inne hos h: Anna Larsdotter i Backe, vilken sett sjuklig och blek ut, beklagandes att hon av överstånden brännsjuka befinner sig nu oförmögen att hörsamma befallningsman Arandels henne tillsände stämning. Andra vittnen kunde Olof Andersson ej heller nu nämna att övertyga sin hustru, som till hans förberörde angivande enständigt nekar. Fördenskull nödgas Rätten även denna gång sake utställa, och skall General Lieutenanten och Landshövdingen Hr Hugo Hamilton i ödmjukhet anlitas, at förmälte vittne till en av Rätten utsedd Extra Ordinarie Tings Termin, må införskaffat bliva.