År 1759 d. 12 Septembris blev till följe av Herr Barons, General Lieutenantens, Landshövdingen och Commendeurens av Kongl. Majts Swerds Orden, Högvälborne Fredric Sparres resolution av d. 14 sistlidne Julii, undersökning företagen angående den finbladiga sågbyggnad, som Bokhållaren Välbet:de Eric Bergwik begärt få anlägga i den så kallade Öre Älf uti Nordmalings Socken av undertecknad Extra Ordinarie Notarie uti Kongl. Majts och Riksens Höglofl. Swea Hof Rätt samt vice Härads Hövdinge enl. Högbem:te Kongl. Hof Rätts förordnande under den 28 förvekne Maii,
S:D: Efter föregången behörig kungörelse samlade sig ovannämde ombudsmän tillika med Bokhållaren Bergvik uti Håcknäs By och upplästes den hos Högvälborne Herr Baron, General Lieutenanten, Landshövdingen och Commendeuren ingivne ansökning, av innehåll, att som bemälte sökande kommit i erfarenhet huruledes omkring Öre Älf och i synnerhet å den ovan skatteskogarne vid samma Älf belägneAllmänningen vore tillgång på Sågtimmer, varav varken Kongl. Majt och Kronan eller någon annan kunde nytta hava, och där sådan skog ej genom någon Såg Inrättning förädlades. Så har han anhållit att såväl likt PUBLIQUE gagn som egen fördel få vid nyssnämde Älf anlägga ett Finbladigt Sågwärk med 2.ne ramar, samt till dess furnerande hämta Sågtimmer av den däromkring liggande Allmänningen.
I anledning härav har Högbem Herr General Landshövdingen och Commendeuren till undertecknad domhavande remitterat, att, ----nämd, i Kronobetjäntes närvaro, ej allenast skåda och beskriva själva Lägenheten, och därvid höra angränsande Allmoge samt sågars, Fiskeriers och andra verks ägare, utan ock tillika undersöka om Allmänningens rymd och skogens ymnoghet på denna sida, om där finnes master, spiror och ämnen därtill, om det årliga behovet av Sågtimmer, om tillgången därav förslår i Längden, om Öre Älfs tillstånd och flottbarhet, med eller utan arbete och kostnad genom upprensning, om bekvämligheten med Sågtimrets framskaffande och brädernes förande till havsstranden, om detta vattudrag eller andre härtill nyttjas må, eller bägge delarne måste landledes flyttas, om längden emellan det utnämde sågstället och havet, samt om av detta vatteu verks uppdämning och av sågspån någon olägenhet kunde befaras. Och skulle Rätten sedan pröva och sig utlåta, om Finbladig Såg må kunna, Kronan och det Allmänna till fördel, utan någons men och förfång, där anläggas, och vad kostnad, samt huru många frihetsår skäliga kunde därtill föreslås, jämväl vad avgift Kronan sedan därav avnjuta måtte. Sågtimret därvid även ansett.
Härvid inställte sig ock Oeconomiae Directeuren Ädel och Högaktad Hr Olof Biur, uppvisandes en av honom undertecknad, och hos Höga Konungens Befallningshavande d. 10 nyssvekne Aug. inlämnad SUPPLIQUE, däruti han anhållit om förordnande till behörig undersökning angående det finbladiga sågverk, som han vid Öre Älf i Håcknäs By och denna Socken ärnat anlägga, i följe varav Högbem. Herre anmodat vederbörande Domare, att med vanl. Nämd i angränsande och fleres som saken rör, närvaro, skåda och beskriva själva lägenheten, strömfallet och vattudelningen samt undersöka om skogarnes tillgång däromkring, och om de i längden kunna underhålla Sågningen med vad mera som nödigt vara kunde, varefter Syne Rätten i grund därav skulle pröva om Finbladig såg utan någons skada och förfång där måtte kunna inrättas.
Berättande vidare Herr Directeuren Biur uti angiven skrift, huruledes han för längre tid och i synnerhet förl. år fattat fullt uppsåt att i ofta berörde älv anlägga ett finbladigt sågverk, till vilken ända han begivit sig till Håcknäs och Öre Byar här i Socknen i tanke att utse tjänligt ställe och lägenhet till samma Sågverks Byggnad, samt både därom och angående hemmans skogarne med vederbörande ingå accord. Men som älven då redan varit tillfrusen har sådant ej kunnat verkställas. Och enär Herr Directeuren vid första öppenvatten nästl. vår ärande i samma ärende hitresa har han efter en av Na--- Herm Berg d. 8 i Januari månad utgiven attest sjuknat, så att med detta måst uppskjutas till slutet av juni månad, då, sedan den vid Håcknäs By belägne fors och älvs beskaffenhet blivit närmare besedd, ,och tjänlig lägenhet till sågbyggnad i samma fors vunnits. Så äro såväl med Håcknäs Byemän d. 3. Julii angående stället till sågen, som ock d. 5 i samma månad med Nyåkers, Agnäs och Orrböle Byemän angående deras Bye- och hemmans skogar skriftliga avhandlingar upprättade, vilka nu IN ORIGINALII uppvistes, och varav befanns, att ej allenast förstnämde Byemän emot 600 P:rs Krmt köpeskilling utom särskilt årl. ersättning för det hö och gräsväxt, som å den till bräders uppläggande och husbyggnad betingade plats dem frångå torde till Directeuren Biur försålt et ovanför deras grovbladige Sågqwarn belägit ställe eller vad annan Lägenhet i Öre älv och fors, till inrättning av det tillärnade finbladiga sågverket tjänligast vara måtte, med vad mera som själva avhandlingen förmäler, och att Nyåkers, Agnäs och Orrböle Byemän hava förbundit sig, att till bemälte Directeur det av honom tilltänkta sågverk emot skälig betalning försälja allt det sågtimmer, som med deras skogars bestånd i framtiden årl. föryttras kan.
Sedermera och så snart Herr Directeuren på sådant sätt försäkrat sig om qwarnstället som skogarne berättade hastig hava avsänt dess till Kongl Majt och Riksens Höglofl. Cammar och Comercie Collegier ställte ansökning, som enl. nu upptedd vidimerad avskrift d. 26 Julii blivit ingiven, och varmedelst han begärt, att Högbemälte Kongl. Collegier skulle ej allenast genom Högvälborne Herrar Landshövingarne i Gefleborgs och Westerbottens läner föranstalta om behörige syners och undersökningars anställande angående den till inrättning av det tillärnade finbladiga Sägverket, utsedda lägenhet och ställe, samt de vid och närmast intill Öre älv belägne hemmans och Krono allmännings skogar, utan ock sedan syne och undersöknings Instrumenterne jämte Högbemälte Herrar Landshövdingars betänkande till Höglofl Kongl. Collegerne inkommit för honom, för honom utfärda Privilegium å meranämde finbladiga Sågverk, samt Kronoallmänningens nyttjande till sågtimmers fällande, emot avgift till Kongl. Majt och Kronan. Förmenande Herr Directeuren, att Bokhållaren Bergwik först sedan han avhört och kunskap ernått om ovanberörde skriftliga avhandlingar, kommit på den tanken, att den förre till hinder söka i samma älv om sågbyggnad få anlägga, vilket förmentes vara så mycket mera ostridigt, som han i dess inlaga till Kongl. Cammar och Commercie Collegerne själv förmält det han till sin ansökning tagit sig anledning därav, att han under vistande i Nordmaling Socken i denna sommar, dels genom egne resor, vilka bevisligen skett straxt efter upprättandet av merberörde med Herr Directeuren skriftlige avhandlingar, och dels inhämtad underrättelse, att tillgränsande Byemän kommit i erfarenhet om tillgång till Sågtimmer å de vid Öre älv belägne Allmännings skogar. Och ehuruväl Bokhållare Bergwik uti Högbemälte Kongl. Collegier litet förr än Herr Directeuren med dess ansökning inkommit, så förmodade dock denne sistnämde, att sådant i avseende på vad anfört är ej blott måtte förskaffa Bergwik någon förmånsrätt.
I anlening av vilket allt, och som Bokhållar Bergwik skall vara obefogad till dess gjorde ansökning om såginrättning i Öre älv, anhölt Herr Directeuren Biur om Rättens betänkande angående företräde och förmånsrätt framför den förre till Privilegiers undfående till oftanämde Sågverk och Krono Allmänningens nyttjande till sågtimmers fällande emot viss årlig avgift till Kongl. Majt och Cronan.
Häremot förmente Bokhållaren Berwik, att ehuruväl Herr Directeuren Biur med de fleste av Håcknäs Byemän om sågstället överenskommit, dock som Herr Borgmästaren i Umeå och Herr Kyrkoherden Mag:r Ramström i Nordingrå, vilka även uti ett hemman i berörde By, sina andelar äga icke finns om avhandlingen Sågstället rörande, hörde blivit, mindre på något sätt därtill bifall lämnat. Så förmodade Bokhållar Bergwik, att sådant accord, varmedelst Byemännen verkeligen försålt, mera än de själva ägt, ingen laga verkan äga kan, helst han såväl om Borgmästaren Westman som Herr Kyrkoherden Ramströms del till oftanämde sågställe skall vara försäkrad, varutan även flere Lägenheter, som till sågbyggnad vid Öre älv skola vara att tillgå. Havandes --- annars vid det av Directeuren Biur ingångne köpet om sågtimret av Nyåkers, Agnäs och Orrböle skogar så mycket mindre att erinra, som denne timmerskog skall vara av mycket ringa värde emot allmänningen, vilka hemman ej Biur fått Höga vederbörandes tillstånd att låta sig till timmer utsyna, som han ock enl. en med åboerne på Talltoppsberget och Biurholma d. 30 förvekne Junii sluten avhandling, sig förskaffat desse sistnämdes timmerskog, vilken avhandling Directeuren Biur dock intet vitsord lämna ville såsom ej ----- allenast med Nybyggare ingången, vilka han förmente ingen rätt äga att bortsälja något av thy, som Kronan tillhörer. För övrigt, och emedan Herr Directeuren Biur uti dess ovanförmälte ansökning hos Höga Landshövdinge Ämbetet ej den ringaste avgäld till Kongl. Majt och Kronan för dess tilltänkte inrättning erbjudit, Höga Herr Baron Gen. Leutn. Landsh. och Commendeuren även uti dess Remiss icke allenast det minsta varken härom eller angående allmänningen förmält, ty ville Bokhållaren Bergwik ej annorlunda anse Directeurens Biurs Sågverk än allenast för eget husbehov tillämnat, vilket i följe därav ej på något sätt kunde utestänga Bergviks Sågbyggnad, varav såväl kommer det allmänna, som han själv kunde nytta och fördel hava. Förmodandes denna sistnämde, att såvida han utom allt annat ej allenast varit första ingivaren till denne inrättning, samt såväl hos höglofl. Cammar och Commercie Collegerne, som Högv. Herrar Landshövdingarne i Gefleborg och Westerbottens läner, sig därom förrän någon annan anmält, utan ock långt för än Directeuren Biur erhållit Höga vederbörandes Remiss till behörig undersökning, det han därföre allena måtte anses berättigad, att anlägga dess Sågverk. Och beträffande den av Herr Directeuren Biur vid detta tillfälle äskade undersökningen om dess Sågbyggnad, så underställte Bokhåll. Bergvik Syne Rättens omprövande, huruvida sådant ärende vid detta tillfälle lagl. kan företagas eller ej.
Håknäs Byemän vilka alla tillstädes vore erkände till alla delar deras med Herr Directeuren Biur slutne avhandling om Sågstället, och ville ej i någon måtto rygga sitt löfte vad dem själva anginge, men skulle Herr Borgmästaren Westman och Herr Kyrkoherden Ramström annorledes om deras del däruti vilja förordna, hade de därvid ej något att erinra, utan stode i deras fria vilja.
Å Agnäs och Nyåkers Byemäns vägnar förklarade Jon Andersson i sistnämde By efter uppvist fullmakt sig alldeles nögde med den överenskommelse som dem och Directeuren Biur emellan blivit träffad angående Sågtimmers huggande å deras skogar, men Torrböle och Hummelholms Jordägare, vilka sig ock inställte, förbehöllo sig på det kraftigaste, att de senare sine ägor intill Öre älv äro liggande ej måtte av uppdämning och sågspån lida någon skada, men hade annars med Sågverkets inrättande ej något att påminna.
den 13 Septembr.
S:D: Sedan det gårdagen hållne Protocollet blivit uppläst, samt av vederbörande erkänt, anhölt Herr Directeuren Biur än ytterligare, att syne Rätten i anseende till anförde omständigheter ville sig nu företaga undersökning om dess tilltänkte Sågverk, såsom ägande förmånsrätt framför den av Bokhål. Bergvik begärte Sågbyggnad. Vilken undersökning emedan den sistnämde bestridde, äskandes häröver Rättens utlåtande, ty avsades efter ----lets övervägande följande
Utslag
Ehuruväl Herr Directeuren uppå gjord ansökning såväl hos Kongl. Majts och Riksens Höglofl. Kammar och Commercie Collegier, som Höga Lands Hövdinge Ämbetet i Gefle d. 30 nästvekne Aug. erhållit Högvälb Herr Barons, General Lieutenantens, Landshövdingens och Commendeurens tillstånd och Remiss, att få låta undersöka om det finbladiga Sågverk, som han vid Håcknäs By i Öre älv ärnat anlägga. Dock likväl och alldenstund någon termin till sådan Syn och undersökning ej ännu finnes utsatt, mindre till efterrättelse för vederbörande, som saken röra kan och härvid sina påminnelser Lagl. göra vilja, behörigen kungjord. Fördenskull jan syne Rätten uti sådan föregången Laga nödvändighet, Herr Directeurens Biurs åstundade syn och besiktning angående berörde dess Sågverk vid detta tillfälle, då en särskilt såg undersökning skall hållas immediate företaga och avgöra utan har han --- om termin hos vederbörande, som därom äger att förordna sig att anmäla.
Därefter uppviste Directeuren Biur en av Herr Borgmästar Westman d. 21 sistl. Julii undertecknad skrift, varmedelst han i anseende till den lott och andel honom uti Håknäs hemman tillkommer lämnat bem: Directeuren lov och tillstånd, att emot vissa uti samma skrift antecknade punkters hållande få vid Öre älv i Håknäs By, låta uppsätta en finbladig sågqwarn efter denne sistnämdes, med övriga Byremännen i Håknäs d. 3 i samma månad slutne skriftl. accord. I anledning varav bemälte Directeur påstod sig allena hava så mycket större rätt till det omtvistade sågstället, som han på sådant sätt därom avhandlat med samtel. jordägarne utom Herr Kyrkoherden Ramström, vilken för sin del ofelbart lärer bifalla, vad de övriga grannarne enhälligt gjort, då han därom underrättad varder. Varom Directeuren Biur berättade sig behörigen best---.
Men Bokhållaren Bergwik invände däremit, att det med Håknäs Byemän ingångne köpet om qwarnlägenheten vore numera för Directeuren Biur mycket osäkert att lita på, sedan Herr Crono Befallningsmannen Westman, vilket ock detsamma såsom delägare underskrivit, nu uti inlämnad skrift av den 8 innevarande månad till sina medarvingars ovan berörde avhandling förklarade missnöje, densamma återkallat och om intet gjort, vilket dock Directeuren Biur för mindre gällande ansåg, helst Befallningsmannen Westman skall vara obefogad att återkalla, vad han en gång Lagl. slutit och underskrivit. Och som bokhål. Bergwik enl. ett gårdagen av Öhre Byemän i vittnens närvaro underskrivet och med bomärken styrkt salubrev tillhandlat sig ett annat sågställe straxt nedanföre det förre i Öre älv beläget, så ville han nu lämna den omtvistade lägen heten till dess han med Directeuren Biur därom lagl. utfört. I följe varav Bergvik begärte att syne Rätten ville berörde ställe på Öre ägor i behörigt ögnasikte taga, samt därom med det mera sitt betänkande lämna. Varande sistnämde avhandling Bergvik och Öre Byemän emellan av det innehåll, att desse siste till Bergvik och dess nu varande Intressent Herr Landsfiscalen Strinholm emot 600 P:r Krmt ej allenast upplåtit den del och rätt de efter deras hemman och gamla dombrev äga tillst-- fallet både uti Öre och Håknäs forsar att därstädes å deras land uppbygga en finbladig såg med 2.ne ramar, utan ock försålt så stor plats, som till nödige hus och brädernes uppläggande kan erfordras, dock med förord, att säljarne såväl på den i deras fors tillärnade finbladiga sågen, utan betalning skola få såga 400 timmer, eller om de mera av deras skog därtill kunna använda, som även utan ersättning till en mjölqwarns uppsättande nytta det finbladige sågverkets damm, sålänge Sågen i berörde Öre Fors bliver ståendes.
Directeuren Biur protesterade ock häremot i det högsta, med föregivande att emedan han både med Håknäs Byemän både slutit köp om stället, som ock likmätigt ett i dag uppsatt skriftligt accord tillhandlat sig bem: Byemäns i den så kallade Öreforssen ägande andel sig till 1/4 del bestigande, Ty kunde ej något sågverk där anläggas emot hans bifall, vilket han så mycket mindre kunde lämna, som denne Bergwiks Sågbyggnad aldrig utan men och förfång för Biurs ovanföre tilltänkte Verk kunde inrättas. Men Bokhållaren Bergwik påstod, att Håknäs hemmans åboer ej den ringaste anledning haft, att til Directeuren Biur försälja någon del av Öre fors, helst de aldrig skola gitta bevisa, att de däruti äga minsta lott, utan allenast någon förmån i anseende till farleden och Fisket, varuti Bergwik ej på något sätt ville dem hinderlig vara. Havandes dessutom Öreboerne i Håknäs Fors åtminstone lika om ej större villkor som Bergvik sig av dem förvärvat, enligt förr omrörde skriftliga accord.
Däruppå och sedan Herr Directeuren Biur uppvist samteliga åboernes i Håknäs till honom utgivne fullmakt, att vid denna Sågundersökning bevaka och iakttaga deras rätt och bästa, inlämnade han följande

Dictamen ad Protocollum:
Emot finbladig Sågverksbyggnad å det ställe i det så kallade Öre Fors, som Bokhållaren Hr Eric Bergwik först i förrgårs afton av Öre Byemän sig tillhandlat, protesteres på det högsta å egna och, såsom fullmäktig å Håknäs byemäns vägnar, i anseende till följande skäl och omständigheter.

1:o Äga Håknäs Byemän ostridigt och likmätigt laga kraft vunnen Dom, en fjärdedel i samma fors, och således den åstundade finbladiga sågverksbyggnaden deras rättighet nära rörer.

2:o Länder denna Sågverks Byggnad, om den för nedanföre anförde orsaker någonsin möjlig är, Brädernes flyttning till lastageplatsen ifrån det ovanom i Håknäs fors tillärnade finbladiga sågverket, och ännu mera älvens farbargörande genom upprensning till transportens befordran med färjor och pråmar till hinder. Varande till en sådan brädernes flyttning genom Öre Fors och densammas upprensning rättighet av Håknäs Byemän, vad deras andel angår, mig tillaccorderad, enligt gårdagen upprättad och uppvist skriftlig avhandling.

3:tio Förorsakas för Häknäs byemän nederst i deras fors byggde grovbladiga Såg och Mjölqwarn, samt för det å samma ställe tilltänkte finbladiga sågverk genom älvens uppdämning största olägenhet, helst älven vid vår och sommarfloderne, som flera me--- påstå, stiger ganska högt och ej sällan till 2 ā 3 alnar över det ställe, som bokhållaren Bergvik till sin åstundade Sågverks Byggnad utsatt, varförutan ock genom en sådan uppdämning Håknäs Byemäns vid stranden belägne ängar skulle komma av älven att översvämmas till stor saknad.

4:o Skadas Håknäs Byemäns i Öreforsen ägande Sikfiske, i synnerhet som för strömmens spakhet och här ringa fall Bokhållaren Bergvik lovat vilja dammbyggnaden långt ut på älven sträcka, varigenom en stor del av Kungsådran kan varda igenstängd, och fiskens vidare uppgång i älven hindras.

5:o Är ovanberörde av Bokhållaren Bergvik accorderade ställe i Öre Fors efter allt utseende, till finbladig sågverks byggnad otjänligt, ty nu, då älven är nog liten, befinnes strömfallet vara ganska ringa och föga synbart, så att näppeligen och utan större delens av älvens tilldämning något sågverk därstädes gå kan, och ännu mera blir dess gång omöjelig, när älven, såsom ovan förmält är, vid vår och sommarfloderna samt ofta eljest uppstiger till 2 ā 3 alnar över meranämde tilltänkte och nu mest torrt liggande sågverksställe, förutan det att ock genom havsvattnets tillflödande, och därav skeende älvens än större uppdämning sågverkets gång ej sällan hindras skulle. I anseende vartill samt för flere härvid mötande svårigheter, Bokhållaren Bergwik förmodeligen nogsamt avser omöjeligheten av Sågverks inrättningen å detta ställe, och således det därstädes aldrig tillärnar, utan sig tillhandlat samma ställe endast till min praejudice och att äga så mycken bättre anledning att fullfölja sin i Höglofl. Kongl. Kammar och Commercie Collegierne gjorde ansökning, i hopp, att om därutinnan bifall vinnes, jag väl sedermera å något sätt kunde förmås att avstå min till sågverks --- rätt i Håknäs fors, vilket, såsom helt fördelaktigt och bekvämligt han egenteligen och förnämligast åsyftar. Varande för övrigt och utom förr andragne skäl och omständigheter även härav och såvida Bokhållaren Bergwik nu under förrättningens början d. 12 hujus, ej haft något sågställe att uppgiva, utan först sent om aftonen och helt oförmodat dagen efter berörde ställe i Öre fors fick sig tillhandla, ljusligen att finna, det han verkeligen aldrig åtänkt en finbladig sågverksbyggnad i Öre älv, förrän han erhölt kunskap om min med Håknäs, Nyåkers, Agnäs och Orrböle Byemän slutne accorder, och till att förekomma mig i min ---- i Högbemälte Kongl. Collegier sig anmälte innan jag till Umeå åter hann och hade tillfälle att i merhögbemälte Kongl. Collegier behörig ansökning göra. Varföre ej heller Bokhållaren Bergvik någon förmånsrätt framför mig kan tillflyta genom ett så --- åt sig tillhandlat och därtill alldeles odugligt sågverksställe.

Syne Rätten tillika med Krono Länsmannen ifrån Grundsunda Välaktad Jonas Sundbom, vilken sig nu efter behörigt förordnande inställte till bevakande av Kongl. Majts och Kronans Höga Rätt, begav sig sedermera till Öre älv, vilken med nog tilldrägt av vatten, har sin upprinnelse utur en 9 eller 10 mil här ovanföre belägen siö, Örträsket kallad, och uppvistes av Bokhållaren Bergwik och Öre Byemän, här närvarande, det stället varom de sin emellan avhandlat, vilket fanns liggande å Öre Bys ägor neder om själva forsen, uti vilken dammen kommer att med en dammarm anläggas vid pass 1/2 aln högre än forsen under nu varande medelmåttiga utfall befinnes, till att dymedelst få tillräckligare fall, varifrån vattnet sedermera med en 10 alnars bred ränna till själva sågen kan ledas. Varandes straxt ovanföre denne fors så spakt vatten, att timret utan möda kan kvarhållas. Som älven nederom sågstället även finnes vara av sådan bekvämlighet, att bräderne kunna sjöledes flyttas -- mil till berörde älvs utlopp i havet, varest de Handlande i sine fartyg genast kunna bräderne inlasta.
Ungefärl 1/4 mil ovan denne utsedde lägenheten till Sågställe hava Långeds Byemän sin Laxbyggnad av stakar inrättad, vilken likväl, i anseende till dess slutade fall varken kan hindra timrets flottning eller därvid någon skada lida. Kunnandes icke heller en så ringa uppdämning, som förmält är, varken tillfoga Långedsbron eller de 2.ne emellan samma bro och den nu tillärnade sågen i Öre älv uppbyggde grovbladige såg- och mjölkvarnar något men, när behörig aktsamhet därvid användes, varom ock samtlige nästgränsande Byemän erinran gjorde.
Och som nu dagen var förliden, så beslöts att med den övrige besiktningen till i morgon skulle uppskjutas.

Den 14 Septembr:
S:D: Fortfors med besiktningen över Öre älv och dess beskaffenhet, och befanns densamma mestadels av djupt vatten bestående, utom på några ställen emellan Långeds Laxfiske och Agnäs by, varest någon orenlighet av vrakved i forsarna ligger, som kommer att bort rensas innan ån kan bliva alldeles flottbar. Varande god tillgång på sågtimmerskogar å båda sidor om berörde älv ovan sistnämde by så långt som allmänningen å denna sidan löper, förutan ymnigt förråd av ämnen till slikt timmer som får så mycket friare tillfälle att växa, då den grova skogen efter hand bliver nedfälld och borttagen.
Ifrån den så kallade Bahlsiön, som ligger ungefär 2 mil i sydväst ifrån Agnäs By löper Bahlån neder i Öre Älv och äro ej mindre uppefter ån än omkring själva sjön tämlig ymnighet av Sågtimmer, som dock i anseende till åns trånga lopp ej utan tillhjälp vid utflottningen kan framskaffas.
Å skogarne ifrån nyssnämde By nedföre förbi Talltoppbergs Nybygge intill angränsande skatteskogar finnes även tillgång på sågtimmer, men huruvida desamma tillhörer Byägarne allena är ännu ovisst innan enskilte ägorne ifrån allmänningen blivit avvittrade.

Den 15 Septembris
S:D: Upplästes föregående Protocoll, som till alla delar erkändes, och anförde Herr Directeuren Biur därefter följande Dictando:

Som Kongl. Majt och Riksens Höglofl. Kammar och Commerce Collegier behagat infordra Högvälborne Herrar Landshövdingarne i Gefle och Umeå utlåtande över min och Herr Bokhållarens Bergviks gjorde ansökningar angående finbladigt sågverks byggnad i Öre älv och Kronoallmänningarnes nyttjande till såtimmers fällande, och sådane utlåtanden förmodeligen ej komma till Högbemälte Kongl Collegier att avlämnas, innan behörige syner och besiktningar både för mig och Bokhållaren Bergvik efter utfärdade Remisser, för sig gått, varförutan ock Herr Härads Hövdingen och Högt ärade Härads Syne Rätten lärer gunstigt finna, att sedan den av mig vid detta tillfälle begärte men för felande tidig utlysning avslagne syn och besiktningen blivit hållen, och beskaffenheten av de å ömse sidor uppgivne såverksställen med mera är behörigen utrönt, samt parterne och flere vederbörande haft tillfälle att alla sina skäl och påminnelser andraga, bäst och säkrast prövas kan min och Bokhållarens Bergviks påstådde bättre rätt och företräde till såverksinrättningen och Krono allmänningarnes nyttjande, som därefter ett gunsträttvist betänkande i detta tvistiga och mångas rätt rörande mål avgivas, alltså tillförser jag mig otvivelaktlige, samt tillika hörsammat hålla, att Herr Häradshövdingen och Högtärade Härads Syne Rätten gunstigt täckes med allt betänkande, vad Bokhållaren Bergviks tillärnade finbladiga sågverk särskilt angår, låta anstå till dess den av mig åstundade Syn och besiktningen, till vars förrättande med allra första jag ock nu ho--mast begärer termin må utses, blivit verkställd.

Till förklaring häröver inlämnade Bokhållaren Bergvik följande skrift, lydande Ord ifrån Ord sålunda:

Uppå de av Herr Directeuren Biur till Herr Häradshövdingen och den lofl. undersökningsrätten ingivne 2.ne skrifter, har jag i ödmjukhet velat anföra följande:
I sin förra skrift anförde Herr Directeuren Biur ganska vidlöftigt huru dess tanka var redan förledne höst varit, att om han icke blivit av sjukdom besvärad och hindrad har han tillärnat en resa till Öre älv, att därstädes utse lägenhet till en Finbladig Såganläggning. Han berättade sig förvärvat Håcknäs Byemäns sågställe, samt slutit accord med Agnäs och Nyåkers Byemän om skogen. Han tänker och Gissar, att det sågställe, som jag tillhandlat mig av Öre Byemän icke vore tjänligt, och att därigenom påsyftas Håknäs Sågställe, med mera. Jag lämnar Herr Directeuren Biurs hemliga tankar i sitt värde, och vill ej dem med mine tankesätt vederlägga, mindre med bevis styrka, som han sökt göra, utan håller mig endast därvid fast, att verkelig åtgärd å min sida, förmodeligen är mera gällande än tankar, och följaktligen medan Herr Biur tänkte göra det eller det, blev det å min sida verkställt, så att jag innan han tänkt ut, redan mig anmält, så hos Höglofl. Kongl Cammar och Commercie Collegier, som Högvälborne Herr Baron, General Lieutenanten, Landshövdingen och Commendeuren Sparre, om en finbladig såganläggning uti Öre älv, och till dess fournerande begärt Kronoallmänningarne, som ligga kring anförde älv, så indelte, som Westerbottens läner. Den skog och timmer, som Herr Biur sig tillskjutit av Agnäs och Nyåkers Byemän anser jag för ringa och mindre tillräckelige för en finbladig Såganläggning, utom det, att slika accorder med Krono hemmans åboer äro i sig själva ofullkomlige och intet gällande.
Avhandlingen med en del Håcknäs hemmans ägare är även tämmelig stor förvandling underkastad, helst sedan jag, medelst köpslut med Öre Byemän, blivit ägare av deras andel i Håknäs forsen, som efter gamla domar och handlingar bliver till hälften. Desse tagne steg och omständigheter förmodar jag tämmeligen försvagar Her Biurs förmente och i tankarna sig inbillade företräde, samt med fog och skäl påstår, att åtgärd framför tankar för unne och förmåns ---.
Uti Herr Directeuren Biurs senare skrift göres ävenväl åtskillige slutsatser om förmånsrätt till till såganläggning i Öre älv, och i följe därav påstår han, att med betänkande över den för min räkning anställte undersökning innehållas må intill dess tilltänkte undersökning även föregått. Jag vågar säja, att detta är en obillig och tvärt emot Höga Konungens Befallnings havandens Remissorial Resolution, stridande begäran, samt således förhoppas, att därpå intet avseende havas må, helst som Herr Directeuren Biurs och min undfångne Resolution är av olika innehåll, och syftar de ena på Allmänningarna kring Öre älv, men den andra på Håknäs och skogarne däromkring, varutom det oförgripeligen på hög ort, torde till avgörande komma att företagas. Vad förmånsrätten angår, seda det för Herr Directeuren Biurs och min räkning utkommande betänkande, vilka lärer bliva av olika innehåll, vederbörligen inkommit. I anseende vartill jag ödmjukeligen anhåller att min rediga sak icke må uppehållas, förrän Herr Biurs, på ovan anförde sätt ännu mycket omogna och på tankar grundade anläggning.

Därefter erinrade Herr Directeuren Biur, att vad det av Bokhållaren Bergvik omförmälte köpslut med Öre Byemän, angående de senares del i Håknäs fors beträffande, så hade bemälte Directeur därom med Öre Byemän fastmindre sluteligen överenskommit innan Bokhållaren Bergvik därom någon avhandlig gjort, vilket Bokh. Bergvik dock alldeles bestridde såsom ett blott föregivande eller löst avtal.

Herr Ryttmästaren Välborne Jon Jennings, vilken sig ock härvid infant, anmälte, att som han i anseende till dess tillärnade här i Socknen Bruksanläggning, varom undersökning till följe av Kongl. Majts och Riksens Höglofl. Kammar Collegie befallning av Herr Bergmästaren i Orten nu vore påbörjad, med Nordmalings Sockneboer i allmänhet och med Kronohemmansåboerne imsynnerhet ingått avhandlingar angående Skogs fournering till samma Bruk, samt även vore sinnad att av desse Krono Allmännings tracter, som efter Byskogarnes avvittring uti socknen överbliva, begära någon Furuväxt tract, att emot årlig skogs Recognitions avläggande till Bruks försörjande med nödiga storverks träd och byggnads timmer, Så vore för Herr Ryttmästaren nödigt att veta om Bokhållaren Bergvik i anseende till den sökte betjäningen av Krono Allmänningarne till dess tilltänkte sågverk ville vara Herr Ryttmästaren hinderlig uti merbrörde contracter och Dessein.
Häröver utlät sig Bokhållaren Bergvik, att han ej på något sätt ville herr Ryttmästaren uti des Bruksanläggning hindra utan samtyckte till alla delar dess förbehåll, varmed sig ock Directeuren Biur förenade.

Krono Länsmannen Sundbom anförde därefter skrifteligen, att som han under den hållne besiktningen angående Bokhållaren Bergviks tillärnade finbladige såganläggning uti Öre befunnit hurusom skogarne efter berörde älv på intet bättre sätt kunna förädlas än genom sågning, samt att inrättningen utan andras skada och förfång ske kan. Alltså har han densamma såsom ländande till Kongl. Majt och Kronans inkomsters förökande till verkställighet velat befordra. Vilket allt synerätten i behörigt övervägande tagit. och som Herr General Lieutenantens, Landshövdingens och commendeurens Högvälborne Baron Sparres den 14 förvekne Julii utfärdade remiss resolution ej allenast förmäler, att syn och besiktning skall anställas angående det finbladiga sågverk, som Bokhållaren Bergvik uti Öre älv begärt få anlägga, utan ock att Syne Rätten bör tillika pröva om Finbladig såg må därstädes kunna inrättas. Alltså tillkommer Syne Rätten så mycket mindre härutinnan någon ändring göra, Dock nu, sedan berörde Sågundersökningen enligt kungjord Termin försig gått, med sitt slutliga utlåtande innehålla till dess behörig undersökning om Hr Directeuren Biurs tillärnade sågbyggnad blivit verkställd, som den förbem:te Directeur d. 30 sistl. augusti utfallne Remiss, icke heller någon anledning härtill giver.
Betänkande
Alldenstund det enligt föregående undersökning befinnes, att det utviste stället vid Öre älv på Öre Bys ägor är med ringa kostnad vid Dammbyggnad tjänligt till ett sågverks inrättning med tillräcklig vattudrägt, fördenskull och som sådan tillgång på Sågtimmer å Kronoallmänningen upp efter berörde älv, igenom vilken timret till sågstället flottas kan, är tillfinnandes, att en såg därav kan underhållas, synnerligen om den med något timmer av Westerbottens allmänning bliver understödde, varom även hos höga vederbörande ansökning blivit gjord, så ock ehuruväl Hr Directeuren å egna och Håknäs Byemäns vägnar sökt bestrida att såginrättning i Öre Fors-- ej allenast den förras tillärnade sågbyggnad i Håknäs strömfall till men och hinder vid brädernes utflyttning, utan ock de senares grovbladiga Såg och Mjölkvarnar samt slåtter ängar till skada och förfång genom befruktad uppdämning. Dock likväl och emedan det ännu oavgjort är, huruvida bem: Directeur vid Håknäs får anlägga Finbladig såg eller ej, i följe varav ingen förmån honom i anseende till ett allenast tilltänkt verk kan tilläggas. Varande icke heller någon skada och olägenhet av Sågspån eller uppdämning för en eller annan att befara, när behörig vård över detta vatten verk haves. Ty finner Syne Rätten vid så satta omständigheter det intet hinder i vägen ligger med mindre Bokhållaren Bergvik må kunna i oftanämde Öre fors bygg en finbladig såg med 2.ne ramar, Kongl. Majt och Kronan samt det allmänna till nytta och fördel, helst han Timmerskog som förut stått onyttig och annars skulle nedfalla och förruttna, på sådant sätt fruktbar varder. Och prövade Syne Rätten skäligt att i ödmjukhet tillstyrka, det må Bergvik tillåtas, att till Sågtimmer av Krono allmänningen årlig få fälla åtminstone 1000 trän. För övrigt föranlåtes ock Rätten, att i anseende till anläggarens omkostnad vid byggnade och älvens upprensande i lika ödmjukhet föreslå 8 frihetsår innan verket med någon avgäld kan beläggas, efter vilken tids förlopp det synes kunna taxeras till en daler Smt om året för varje sågblad utom ett öre smt för vart trä, som ifrån allmänningen hämtas. Vilket allt Höga Vederbörandes närmare gunstiga omprövande hemställt varder.