På förekommen anledning

Vissa "internettroll" påstår att det  finns få källhänvisningar i databas Kråken.

Jag skulle vilja påstå att jag inte känner till någon databas eller annan släktforskarutgåva där det finns så många källhänvisningar som i databas Kråken och i synnerhet i databas Kråken CD

Det är rätt lustig, under mitten av 1990-talet blev jag påhoppad för att jag tyckte att man skulle använda källhänvisningar i betydligt större omfattning av vad som då var brukligt, eftersom det då skulle vara mycket lättare att hitta tillbaka och kolla både för mig själv och andra vad som var rätt och riktigt.

Jag var åtminstone i mellersta Norrland den förste som började - i en större utsträckning - använda direkta källhänvisningar till kyrkoböckerna i databas Kråken och vissa "släktforskar lokal pampar" ifrågasatte om detta behövdes, enär det inte varit brukligt tidigare.
Argumenten emot att använda direkta källhänvisningar var då att en gedigen släktforskare inte behövde använda annat än generella källhänvisningar samlat på något ställe och någon ytterligare källkontroll fanns det ej behov av att utföra. Och detta gäller fortfarande för vissa

1993 skapades av Gunnar Apelfors en speciell TABELL - NOTISTABELL - i släktforskarprogrammet ANARKIV - först i Sverige - enbart för syftet med samlade direkta källhänvisningar och liknade och jag började omedelbart att använda denna möjlighet för en specificerad direkthänvisning till Husförhörslängderna.

När jag med mitt nya system i början av 2000-talet började kolla tidigare forskning upptäckte jag massvis med fel gjorda av tidigare forskare, som jag då påpekade officiellt bl.a. på Anbytarforum, men det mesta presenterades på min gamla hemsida www.sikhallan.com och dessa påpekade är nu en vedertagen sanning.

Min rättelser av tidigare forskares fel gjorde att jag fick en stor del av "forskarvärlden" och "internettrollen" emot mig och det höjdes rop på att Anbytarforum de skulle stänga av mig eftersom jag påpekade mängder av felaktighet i dåtidens officiella släktforskning.
En känd lokal förenings ordförande - som avgick i samband med detta - gick hårt åt mig  och tyckte att jag raserade släktforskningen i Västerbotten genom att sammanföra en hel landsända över sockengränserna i EN databas KRÅKEN, som dessutom inte använde släktforskarrörelsens eget släktforskarprogram DISGEN utan ett mera rationellt program ANARKIV.
"Södragänget" fick av allt att döma även "internettrollet" Ann-Mari Bäckman och "hen fittstimmet" runt henne att trakassera mig.
Man undrar hur inskränkt och korttänkt dessa kunde/kan vara, när de på ett mycket osympatiskt och direkt korkat sätt ifrågasatte/ifrågasätter detta unika projekt som nu innehåller 311.000 personer och drygt 200 MB information, med massvis med domstolsprotokoll, BOU, släktutredningar, beskrivna felaktigheter i kyrkböcker etc.

Tiderna förändras och nu verkar det som om det har svängt 180 grader när det gäller källhänvisningar och vissa "förståsigpåare" och "internettroll" tycker nu att jag har för få direkta källhänvisningar i databas Kråken trots att jag var först och troligen har mer än någon annan av denna vara.
Man har svårt att tro att dessa "internettroll" är så okunniga - men osvuret är bäst - eller ligger  det kanske något "centralt organiserat" bakom som påminner om Goebbles agerande "Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning"

I Databas Kråken 14 CD finns det nu 470.000-1.000.00 direkta källhänvisningar till HFL, beroende på hur man räknar, dessutom +600.000 källhänvisningar som FB, VB, DB, HFL etc under rubriken "källa".
Det finns i regel bara en FB (Födelsebok), en VB (Vigselbok) och en DB (Dödbok) för varje socken och HFL hänvisar till NOTISTABELL med dess 470.000-1.000.000 direkta specificerade hänvisningar till husförhör- och församlingsböcker.

I inmatningsfältet KÄLLA  för  person och det som visas på denna webbsida under KÄLLA finns följande förkortningar:
HFL = Husförhörslängd
FsB = Församlingsbok
FB  = Födelsebok.
         När det födelsen finns registrerad i enbart i en sockens FB så är det naturligtvis födelsesocknens   FB det gäller. Om man då skriver tex C:1 eller FB kan väl kvitta
        Ibland finns det i flera olika socknars FB och då skriver jag KÄLLA tex : FB + FB Fredrika + FB Björna + FB. Där då infon finns i respektive sockens FB
DB = Dödbok. Se även vad jag skriver under FB
VB = VB. Se även vad jag skriver under FB

Kombinationen HFL,FB eller FsB,FB innebär att  FB , VB och HFL/FsB  och ibland även DB är genomgångna och kontrollerade mot varande
Där det  finns avvikelser mellan de olika kyrkböckerna (FB, VB, DB, HFL/FsB) , finns det en beskrivning under TEXT - i databas Kråken CD - om dessa skillnader i de olika kyrkböckerna och en sammanfattning om vad som borde vara det mest sannolika.
För samma person förekommer också ibland skillnader mellan de olika socknars FB:er och då är det naturligtvis svårt att avgöra vad som borde vara det riktiga.
Se tex detta .Ett annat exempel är Vännäs och Umeå lands i mitten av 1820-talet när Vännäs bröts ut ur Umeå lands och blev egen socken.

I databas Kråken finns tusentals personer registrerade som ej  finns i någon FB, men bevisligen har funnits enligt HFL/FsB, DB eller andra källor.
I Umeå lands saknas upp till 5% i FB under vissa år.

99,99% av alla 300.000 personer i databas Kråken har minst en källhänvisning under födelse och döds KÄLLA likväl som under vigsel KÄLLA när så är aktuellt.

ÖVRIGA FÖRKORTNINGAR som tex
SLg= Sten Lundgren
SLJ=Stig Lennart Johansson
TS = Teo Sundin
PS = Per Sundin etc
Hur man listar fram en sammanställning av KÄLLA förkortningarna i databas Kråken CD:
-Sökning
-Sökning person
-Skriv in under förnamn : REFERENS* eller REFERENS% (Anarkiv 8.0 Pro Vers) och klicka på den utlistade rubriken REFERENS KÄLLA och du får upp en lista med olika förkortningar och dess betydelse

I Databas Kråken CD finns en NOTISTABELL där det finns över  470.000  kanske 1.000.000 (beroende på hur man räknar) direkta hänvisningar till HFL och FsB
För 10-20 år sedan fanns det begränsningar i storleken på denna fil och jag kunde därför endast skriva in den direkta HFL/FsB källhänvisningen för familjens ÖVERHUVUD, i regel mannen, men även änkan sedan mannen hade dött, eller damen med de oäkta barnen.

De flesta inser nog att så länge mannen var gift och barnen ej var utflugna så levde alla familjens medlemmar  under samma tak eller källhänvisning.
Därför kan man ge den högre siffran 1.000.000, att även de har en direkt källhänvisning till HFL/FsB
När barnen sedan flyttade hemifrån fick de sina egna direkta HFL/FsB källhänvisningar

De senare 10 åren har denna begränsning i Anarkiv ej funnits varför jag har kunnat notera samtliga familjemedlemmars direkta HFL/FsB källhänvisning i den egna NOTIS tabellen

Om man nu tar de flesta böcker i släktforskning så finns det i regel mycket få direkta källhänvisningar och då i regel i slutet av boken som en generell sammanställning.
Moderna släktdatabaser och i synnerhet databas Kråken CD har 1.000 tals gånger flera direkta källhänvisningar än en bok.

I den så upphissade Tea Hällebergs och hennes Sorseleböcker saknar de överlägset flesta familjer direkta källhänvisningar till HFL.

I många av de "databaser" som Svenska släktforskarförbundet rekommenderat att man köpte - tex HSN:s Åsele CD - finns kanske inte en enda direkt källhänvisning till HFL. Utan här refereras enbart till en bok kod i Åsele boken även den med minimalt av direkta HFL källhänvisningar.

I den så omhuldade Smedskivan 2009 lyser de direkta källhänvisningar till kyrkböckerna med sin frånvaro.

Källhänvisningar i Släktforskarförbundets när stående DISBYT kan väl inte betraktas som något föredöme - milt sagt - utan mera som ett avskräckande exempel.
I Disbyt har man här samlat allt från gediget material till direkt skräp. Kända forskare kan här ha ett flertal olika anor till samma person.

Lite av pastor Jansson över Släktforskarförbundet och dess närstående: Gör som jag säger, men gör inte som jag gör.

En databas och i synnerhet Databas Kråken CD har dessutom mångfalt flera direkta källhänvisningar än det på webben så populär hemsida  HTML presentationen av släktträd.
Den ursprungliga databas konstruktionen bakom vissa HTML presentationen  - tex Disgen - har kanske tekniska brister för att åstadkomma det önskvärda med specificerade direkta källhänvisning för varje individuell personer i familjen, så att man direkt kan följa och notera denne över livstid om man så skulle önska
Många av dessa HTML system som  tex Disgen och Holger, är väl dessutom lite tekniskt gammalmodiga, svårsökta och lämpar sig enbart för i bästa fall mindre "databaser".
De flesta av dessa har ej hellre infört normalisering av namn, varför det är väldigt svåra att hitta i.

FR (folkräkningarna 1880,1890 etc) klumpar ihop familjerna på många gånger ett helt felaktigt och försåtligt sätt, med ibland helt felaktiga föräldrar, men det är väl också enbart en tredje hands källa. De direkta HFL källhänvisningarna lämnar väl dessutom mycket i övrigt att önska.

De senaste dödböckerna är klart godkänd när det gäller bosättningsplats ( för de som finns med), sedan kan man väl ibland ifrågasätta födelseuppgifterna, där enormt med fel smugits sig in.