Inledning
Landshövdingens Välb. Johan Grans Jnstruction Dat. 9 Maj 1671 och dess Utskickades Underrättelse om Umeås Lappmark, dess Boställen och Lägenheter, Förklarandes der hos Landkartan som över samma Lappmark gjord är.

Vid Stora Björkselet N: 47, som är inom detta landet Kidnihaas / eller Utbölingsland/.vilket lappen Amund Siulsson brukar, där han och haver sin Kåta, var vackert vallgräsland Strax ovanför är en gräs Udde om några lass.
Ovanför Hällforssen på Söder sidan, var en gräsmyra om några lägdeängar
På norra sidan om lille Björkselet nr 48 är en gräs Udde om 3 eller 4 lass hö.
Något där ovanföre på Södra sidan är en gräsava, om 4 eller 5 lass.
När som nu ovan benämnda ägor, allt ifrån Bredselet och till lilla Björkselet samman läggas, kunna tvenne åboer vid bostaden Lit. Q sig nersätta, efter der och finnes got mulbete, för åtskilliga Creatur, som tjena till bohaget.
Åkerland kunde man fuller intet synnerligt, efter landet intet annat mestadels är, än af tallhed och torrt land beståendes, dock enär åboende dit komma, och bliva först med Boskap rotade och försedde, kunna de så småningom försöka, om landet till åker bekvämas kan.
Timmer och björkskog, samt Svedjeland finnes till överflöd.
Djurfånget är så beskaffad, som Näst ovanför, om de andre Lappars land förmält är, allenast att vargen i stor myckenhet är, och göra skada på lappens Renar.
Fiskeriet till detta Landet är tämligen ymnigt, uti de träsk, som hör där till, och finnes till deras namn och Situation antecknade på landkartan, der uti fås fisk af åtskilligt slag, med not och nät, samt stödjande om hösten uti Vindelälven

Upptagande av Björksele 1704
FramIidne soldatens Philip Anderssons änka hustru Malin Andersdotter ifrån Hjuken kom för Rätten och gav tillkänna, sig förledne sommar utsett ett Booställe här inom Umeå Lappmarks Råa, vid vindelälven, Biörksehlet benämnt, varest sådana tillfällen skall finnas, som för en Bonde nödige prövas, därför hon och, der sammastädes, husligen begynt sig nedsätta och förbliva tänker, samt vederbörlig flit till dess uppbrukande använda, der hon vanlige frihets år åtnjuter.
Alltså och emedan Kungl. Maj: t plakat av år 1673 och 1695 förmå och innehålla, det bör dem, som sig i Lappmarken nedsätta vilja, sådant icke förvägras.
För den skull i kraft der af, bliver Biörksele ovan nämnda hustru Mahlin Andersdotter till Booställe upplåtit att nyttja och bruka för sig och sina efterkommande.
Skolandes hon efter femton framfarne frihets år, som räknas ifrån 1704, skatta till Kongl. Maij: t och Kronan Sverige efter ägornas villkor och beskaffenhet, och åtvarnas henne, det hon icke lägger sig på överfödigt svedjande, där av skogen utröjt bliver och skogseld kan förorsakas, ej heller prejudicerar lapparna på deras skatteägor utom deras lov och minne, utan bör hon uppbruka åker och röja sig äng, så att hon som andre bönder å landsbygden må därpå njuta sitt uppehälle och eljest själva bostället med nödiga hus bebygga.
(DB 1705, s10).

Klockaren Olof Larsson tar temporärt över Björksele
Gamle klockaren i Lycksele Oloff Larsson upviste Lappfogden Biurs af den 6 Januari 1716 givna immission uti Nybyggaren Ingevald Ingevaldssons nybygge vid Björkselet på lappen Jon Amundssons land vilket blev till Högvälborne H. Landshövdingens approbation af Tings Rätten ratificerat så att 1720 kommer att därför erläggas Konungens skatt
(DB1717, s 93).

Johan Mårtensson tar över halva Björksele
Olof Lars änka i Biörkselet finner sig ej mäktig att bruka hela Björkselets ägor, som tillförne är brukat af tvänne och som Johan Mårtensson detta samma halva landet begär, efter som dess broder länsman Joen Mårtensson der tvenne år varit men sig därifrån till Falträsket begivit, alltså tillätes Johan Mårtensson samma halva landet att få tillträda
(DB1725,s5).

Jonas Eriksson övertar Björksele
Befallningsman Välbetrodde Lars Pagander begärde, att Härads Rätten nu ville skattelägga nybruket så kallad Björkselet, vilket berättas var upptagit Anno 1702 och blivit öde 1713 åter upptagit Anno 1716 af Olof Larsson som död blivit 1723 , och att dess änka sedan suttit därpå utan någon avgift in till 1727, då nybygget blivit skattelagt till 16 öre Silvermynt, men emedan torpet icke skall blivit tillbörligen hävdat, har Joen Ersson den 19 april samma år erhållit Högvälborne Baron och Landshövdingens resolution att få tillträda samma torp, dock att änkan skall få bliva de där kvar sittande tills hon blivit försedd.
Och som af nämnden intygades att detta nybygge kunde med någon högre skatt till kunglig Maj:t och Kronan beläggas.
För den skull prövade Häradsrätten för skäligt att förhöja skatten ifrån bemälte 16 öre till 1 daler 16 öre silvermynt, som denne Joen Erisson kommer tillsvidare att Höga Överhetens gottfinnande att erlägga
Att förestående är med  Häradshövdingen M. Bostadii koncept protokoll coordinerat och med samma lika lydande betygar
Olof Anzenius.

Syn av Björksele
Ingavs och upplästes följande besiktnings Instrument nämligen till underdånigt ödmjukt följe af framlidne hans Exellences Högvälborne Herr Baron, Presidenten och Landshövdingens samt Kommendörens af Kungl. Majts Nordstjärne orden Gabriel Gyllengrips Nådiga förordnande, af den 21. oktober 1752, hava undertecknade Läns- och Nämndemän besiktigat nybygget Biörksele vid Vindelälven i Lycksele Lappmark, och befunnit följande åker och änges lägenheter därsammastädes, nämligen
1. Till åker finnes sandjord, uppbrukat till 1½ tunnors utsäde.
Även finnes därstädes sandjord, med små och stor tallskog bevuxen, vilken, när den bliver avröjd och jorden till åker uppbrukad, kan med den gamla åkern besås med fyra tunnor korn.
2. Till ängar finnes på bägge sidor vid älven, till och med Linarmorkan, av en halv mil nedan bemälte nybygge, dels röjde och dels oröjde ängesland, av ungefärligen 24 skrindor starrvall och myrgräs. Ovan bostället finnes på norra sidan vid älvstranden och Abborravan, af vilka den senare orten ännu oröjd ängeslägenheter till tre skrindland merendels starrvalls gräs.
Krokavan ovanför på samma sida älvens merendels utröjt, ger en skrinda strandvalls hö.
Sprangarstranden, ovanför sistnämnde ort på Norra sidan av älven, till större delen röjd, men det övriga med vide och björkskog beväxt, kan när alltsammans avröjas, giva tre skrindor hårdvall blandat med starrvalls gräs.
Stenmyra, straxt bredvid, giver en halv skrinda myrhö.
Stenselet, en halv  mil ovan Bostället, på norra sidan, nästan halvröjt, kan giva 2½ skrinda, starrvalls hö.
Forsmyran bredvid, av ett skrindland, starrvall.
Lilla Biörksele beläget nästan ½ mil ovan Bostället, vid vilket finns lägenheter till ängar som merendels med björk, vide, hägg och tall äro beväxta, vilka, när de bliva uppodlade kunna giva 24 skrindor hö.
Storflarken 1/8 mil i norr ifrån nybygget, giver två skrindor, men vid långvarigt regn står den till en del under vatten.
Hamptjernmyran på södra sidan om älven, der det kan bärgas en skrinda myrhö.
Summan på Skrindtalet bliver alltså 65 ½ skrinda.
Mulbetet för boskapen är nog svagt. Kvarn finnes 1/8 mil i sydost från gården, som allenast går höst och vårtid.
Skog till ved och timmer finnes tillräckligt. Näver finnes ock till husbehov.
Lycksele den 13 September år 1753
Johan Mårtensson Länsman
Jon Andersson i Rusksele
Mats Mårtensson i Rusele
Nämndemän

Och erkände berörde Synemän in för Rätten vidare föregående deras skriftliga berättelse, med bifogad utlåtelse, att Biörksele nybygges ägor nu för tiden ej äro i det stånd, att tvenne åboer därav kunna hava the sin utkomst, om nybygget klyves skulle, men väl i framtiden, och då Jon Ersson, vilken haft hittills brist på arbetshjälp, men nu börjar få betsföra barn, hinner nödig röjsel och annan åtskillig uppodling åstadkomma, vilket och Jon Ersson närvarande vidgick, begärandes, till behörigt bevis, utdrag av Protocollet, som beviljades med fastställande, att då vidare ansökan om klyvning göres, sedan bör hos Konungens Befallningshavande anmälas
(DB1754, s320).

Delning av nybygget
Inställde sig nybyggaren Jon Eriksson ifrån Biörksele och hans söner Erik, Johan, Jonas och Olof anhållande att inför Rätten få vidtalas om besittningen af dessa nybyggen i Biörksele, därav ett redan skattar och det andra är under frihets år, och förmälte Jon Eriksson sin åstundan vara, att äldsta sonen Erik må besitta ena hälften samt hans Dotter Elisabet den andra hälften, och att dessa nu må emottaga hemmansbruket, eftersom Jon Eriksson för ålderdom därmed ej mera orkar.
Johan och Olof var även nöjda att lämna deras besittningsrätt, eftersom the har nybyggen på andra ställen, men Jonas anhöll, att få tillträda ena halvan av  nybygget och att ägorna till bägge, såväl uppbrukade, som uppodlade, måtte i tvenne lika delar klyvas.
Jon Eriksson sade, att han fruktar att Jonas ej går honom och hans Hustru så tillhanda som vederbör, viljande därför hellre ha dottern till åbo på hemmanet.
Men Jonas lovade, att han med behörig lydnad och hövighet skall sina föräldrar bemöta, intygande ock Nämnden, att denne Jonas skall vara trägen och arbetsam samt skicklig till bonde.
Johan och Olof sade att om ej fadern ville låta Jonas få hälften, vilja de lotta om besittningen utan att systern må därvid hava något att påstå.
Efter något vidare tvistande utlät sig Jon Eriksson nöjd, att Jonas må få halva Nybygget och Erik den andra hälften därhos Erik och Jonas lovade att hjälpas åt med nya gårdens uppbyggande samt att Erik utan lösen må besitta och äga gamla Gården på vilken han mest arbetat, kommande Nämndeman Jon Andersson att i vår dela ägorna emellan Erik och Jonas till hälften åt vardera Nybygget så av uppodlade som obrukade ägor,
Därjämte rörande utlösen till syskonen som avträda beslöts med samtycke å ömse sidor, att bägge nybyggena räknas till sex hundrade Daler Kopparmynts värde
(DB 17/1 1765).

Syn av Björksele 1783
Den 4 oktober 1782 företogs av länsman Olof Pehrsson Lycksell samt Nämndemännen Anders Jonsson i Vägsele och Jon Jonsson i Gransele ny syn av alla ägor tillhörande nybyggarna Erik Jonsson och Jon Jonsson i Björksele
På Norra sidan om Björkselet fanns åker till fyra tunnors utsäde och tillgångsmark till mera åker av sandig jordmån och frostländig för där intill belägne myrdalar.
I nord väst ifrån gamla åkern fanns åkerland av stenig jordmån till 6 skiels utsäde mera frostfritt, beväxt med tallskog, hvarest Erik Jonsson börjat upparbeta litet åker och stängt gärdesgård för in halva del.
De uppvisade ängarna uppskattades till 69 5/8 skrindland.
Tvenne Sqwaltekvarnar? i vårbäck till Sydost ifrån bostället på norra sidan om Älven om 1/8 dels mil, Erik Jonsson den nedre och Jon Jonsson den den övre i en liten bäck som löper väst om Jon Jonssons gård hade Jon Jonsson en liten Sqwaltekvarn.
Tillräcklig timmerskog på båda sidorna om älven
(DB 11/1 1783)

Björksele skatteläggning 1798
Björksele Nybyggen åbos nu för tiden
- Nr 1. Ett femtedels Mantal af förre nämndeman Erik Jonsson
- Nr 2. av Jon Jonsson och
- Nr. 3 af Lars Danielsson, vilka bägge senare var för sig utgöra 3/10 mantal.
Och ehuru Erik Jonsson angav det han årligen framföder 10 a 12 Kor, jämte häst och några små kreatur samt utsår 3 tunnor korn i öppen åker, i jämförelse varemot Jon Jonsson och Lars Danielsson var för sig underhålla 5 a 6 Kor, l häst och några små kreatur samt hava 10 a 12 skjäls lands kornåker
Dock som det inhämtades ät berörda Nybygges lägenheter i sandjord mast bestående äro ganska svaga och så arbetsamma är åkerjorden utom vanlig gödsel måste med myrjord påförande hållas vid makt om den skal giva någon avkastning.
Alltså kunde Härads Rätten ej upptaga Erik Jonssons åboende nybygges nr.1 skatt högre än till 3/8 Mantel därefter räntan till Kungl. Majt och Kronan med 2 Rdr 24 skr om året samt andre vanlige avgifter hädanefter komma att utgå.
Samt Jon Jonssons och Lars Danielssons nybygges andelar var för sig att utgöra 3/16 Mantal därför en Rdr 12 sr i årlig ränta belöper samt annan tunga avvaras bör