Nml.  1665 den 13 febr. i Levar.
Mårten Nilsson, tillförne borgare i Härnösand i Crono-bef.man Knut Ingelssons ställe.

§  1.
En Cronones Båtsman Per Persson i Orrböle och Anna Östensdtr i Levar, bägge ogifta, tillstå och bekänna sig tillsammans lägersmål haft och olovliga gärningar bedrivit, så ock barn tillhopa avlat. Bemälte Båtsman vill fuller äkta henne föregivandes varandra sig emellan så utfäst och lovat. Men Annikas Fader och Moder detta hårdeligen förvägra, var sådant av henne sker, har förgjort både fäderne och möderne och aldrig kallas deras barn. Nekade därför Kånan vilja honom äkta, varför blev han Pedher Pedhersson efter - 3 Cap. av Giftermåla Balken - 40 mk. treskiftes.  Efter ankommen resolution sakfälldes och Annika Östensdtr till hälften emot Pedher till - 20 mk. treskiftes.

§  2.
Kungjordes den förening som hustro Kerstin Persdtr ( Kierstin Pedhersdtr ) i Agnäs med sin måg Per Eskilsson gjort haver första gången, angående ett Testamente som Testaments- skrivaren nogsamt betygar.

§  3.
Oppbjöds 3:e. gången det Testamente som Nils Zackrisson i Hallen till Ivar Eriksson ibm. gjort haver.

§  4.
Erik Eriksson  i Rönnholm angavs och övertygades hava skurit sin granne Johan Nilsson med en lia ett stort och fult köttsår över axlarna och armen, så att han en lång tid ofärdig var. Blev därför efter - 6 av Sår Måla med vilja, saker - 20 mk. treskiftes för sveda, värk och Bårbärare-lön, hava parterna sig emellan förlikt.

§  5.
Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hu. Rågierdh Joensdtr,Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit. Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen:  Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit i fjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän, Nils Östensson i Sunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson i Brattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och Erik Olofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla.  Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hu. Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilka nu henne icke ville eller kunde till saken binda.

Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hu. Rågierdh i deras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sig ärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna.

Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäle eller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samt Johan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har, sakfälldes efter - 20 Capitlet av Tingmåla, alla tillhopa, att böta 40 mk. treskiftes.