Nml.  1673 den 25-26  aug. i Avua.    Crono Bef.man johan Höök.

§  1
Tomas Eriksson i Långed anklagade sin granne David Jonsson ( Joensson )att han har lupit in på sin åker-teg och med en sten slagit sig en blånad på ryggen. Bemälde Davidh föregiver gått till honom och talte om ett Sijktijnsled, (trol. fiskredskap, sik-tins-led?) som Thomas för sig skall hava bortta. Därav förorsakades Trätomålet. Men såsom de tillförne var ovänner och trätande, prövar Rätten att Davidh med ont mod till den andre gått, och därför blev han efter - 13 och 17 av Sårmåla Balken i Landslagen pålagt att böta - 6 mk. treskiftes.

§  2
Den Jord i Moo som Hu. Karin ibm. med sin syster hava satt till Cappelanen Hr. Erich , uppbud nu 3:e. gången, vilken Jord Erik Olofsson i Mo begär få återbörda, därtill uppbjuder bemälde Hr. Erich ett hemman i Hiärnääss, som han till köps haver tagit och sedermera till Isak i Hallen försålt.

§  3
Det uppbud 2:a. gången å 5 sel. Jord i Hallen, som Olof Larsson i Långed till Zakarias Jonsson i Hallen sålt haver.

§  4
Per Eskilsson i Agnäs eftersöker 1 sädesland Jord ibm. på sina styvbarns vägnar, som i Pål Pålssons hemman därsammastädes skall vara inkommit utan betalning, som sal. Påhl själv skall ha bekänt, dessutom på bemälda barns vägnar söker att få igenlösa - 2 sel. av Påhl Påhlssons hemman för pänningar, som skall vara barnens börd. Och såsom saken är över - 30 år gammal och sedermera har stått trenne byten, både efter gamle Påhl såväl som sonen Påwel Påwelsson och hans förra hustro, därför synes det obilligt emot Kungl. Resolutioner nu vid denna tiden efter sådant söka, emedan ingen på så lång tid därefter sökt haver. Är de nu och 3 grannar i byn som besitta 8 sel. vardera, som och efter nu nyligen ankommen Kungl. Resolution ej tillstås att rivas eller söndras.

§  5
Föreställdes en ogift dräng, Olof Olofsson, barnfödd här i socknen, och Anna Olofsdtr född i Skiäleffteå socken, vilka efter långsam Examinerande bekänna måste, olovligt sängelag och beblandelse haft, som begyntes 1672 om sommaren i Ländsmans gård i Lefuar, varest de tillhopa tjänte. Men icke något barn tillhopa avlat, ej heller varandra till äkta begära, och därför blev han Oloff efter 3:e. Cap. av Giftermåla Balken saker att böta - 40 mk. treskiftes, och Kånan Anna efter Sedvänjan och Kugl. Hovrättens Resolution pliktar - 20 mk. treskiftes.

  Bemälda Kånan Anna Olofsdtr, bekänner ock att Per Östensson i Levar och ogift, sig befriade i nästlidne Höstas och under samma befrielse han ock henne då begynte belägra, och sedan som oftast med henne olovlig beblandelse haft, dock ej med barn blivit. Detta Pehr Östensson icke undfaller och hade väl velat äkta henne så framt hon hade varit fri för drängen Oloff. Men såsom hon var belägrad för honom, vill han nu ingalunda taga henne till äkta, varför blev han efter gammal Sedvana och bruk, saker för henne att böta - 3 mk. och Kånan som andra gången i Lönskaläge förekommer, pliktar - 40 mk.  NB. Vilka böter Pehr för henne såsom en förlikning utlägger och betalar.

§  6
Tvisten belangande mellan Rönnholms byamän och Johan Jonsson i Lögdeå angående fisket i Skåpan, så kan Rätten intet något däruti döma, emedan Synemännerna inte i sin Rågång har skilt Skytesholmen ifrån Skåpan, ty bemälde Skytesholme är fordom med dombrev kommen under Järnäs ( Hiärnääss ) och sedan till Lögdeå, som Johan Jonsson föregiver vara dess land och strand vid Skåpan. Allt därför blev det avsagt att Synemännerna skall utleta varest Skytesholmen är belägen, sedan vill Rätten sig Resolvera.

 

Nml.  1673 den 25 aug.

Ärborne och Väl Lagfarne Hr. Vice Landshövdingen, Högtärade, dock obekante gode Män.

Hos min högtärade Herre, förmedelst denna min skrivelse att inkomma, bliver vi utav det tillfället å Embetets vägnar förorsakat, att hit till Umeå är i dessa dagar ankommen en bonde ifrån Nordmalings socken och Hörnsjö, Matts Andersson, med anbrakta klagomål och besvär, huruledes hans svärfader Matts Eriksson ibm. skall blivit natten emot förlidna siste böndagen, stulen till en ansenlig summa Pänningar, Nämligen ungefär 50 Rdr. 15 Svenska daler förutom en post gamla slantar, 10 st. Ostar, något smör, ett lakan och andra små lin-kläder, vilken stöld han sedermera har fått wån om, att skulle varit begången av en Soldat här ifrån Umeå socken och Pängsiöö by, Simon Jacobsson benämnd, och därför ansökt vice Befallningsmannens samt mitt assistance, att bemälda Soldat måtte, till vidare rannsakning och examen apprehenderad bliva, det ock sedermera efterkommet, och han härom nu idag till förhör föreställd är, vilken fullt tillstår sig därsammastädes stulit, men nekar till så stor summa, som av klaganden föregives.

Bekänner sig genom Matts Anderssons grannes, Matts Larsson i Hörnsjö anledning, samt djävulens ingivan, ha om torsdags-natten före besagda nästlidne Böndagen inbrutet sig i Matts Anderssons svärfaders visthus, sönderskuret den där inne stående kistan kringom låset, och för dem därur bortstulet Pänningar, Rdr. och Svenska dr. som ägaren vid hans apprehenderande hade igen fått, nämligen - 33 Rdr. in Specie, 15 Svenska dr. och ungefär 21 dr. kmt. de där han säger vara på en ort där i byn nergrävda, samt 7 st. Ostar och 1 mk. Smör. Varför och såsom tjuvnaden är icke allenast begången utom denna landsortens Juriodiction, och för den skull efter Lag bör avhjälpas och dömas vid Tinget i Ångermanland. Utan ock dess Quantum stiger över - 60 dr. smt. Alltså har man å Justitiens vägnar intet underlåta kunnat honom Soldaten till Nordmaling  /  varest man dessförutan spörjer Laga ting nu för tiden hållas skall / förnylig skickas tillika med de igenbekomna Pänningarna, undantagandes 5 Rdr. in specie som målsäganden har efterlåtit.

Profossen och brevhavanden Nils Nilsson, för Tjuvens fasttagan och framforslande till Ångermanland, och alldenstund bemälde Soldat har jämväl tillförne ställt sig otillbörligen här i Socknen, och åtskilliga Tjuverier begått, för vilket han härsammastädes är lagförder vorden. Ty har man i lika motto icke förbigå kunnat, vid detta tillfället Hr. vice Häradshövdingen och den lagliga Hovrätten uppå den Orten en kopia av samma Ransakning och Dom communicera och tillskicka, på det hans Tjuve Okynne där utav så mycket bättre skönjas och straffet emot honom för denna hans sedermera begångna och vederkända grova stöld tillbörligen skärpas måtte det också mycket mera tillförmodandes är, som han dessförmedelst av det förra undfångna straffet, ingen Correktion eller bättring har velat påskina låta utan fastmera, även uppå den tiden, då folket av alla Orter skulle efter vår Allernådigaste Konungs och Herres utgångne Placat, förfoga sig till Kyrkorna och Guds hus att fira och begå en allmän Tacksägelse, faste och Böndag, slagit sig till Tjuvnad och försummat....... skyldiga gudstjänst på det hans onda uppsåt desto bättre sin otillbörliga fortgång hava kunde, var med jag rekommenderar och bifaller min högtärade Herre samt vad honom kärt är uti Guds beskydd till all Välgång,  förblivandes

Hr. vice Landshövdingen, min höglärde Herres tjänstvilliges Henrich Winbladh,  häradsdomare.
Umeå Stad den 22 aug. 1673.

Matts Andersson i Hörnsjö och Pål Andersson i Hummelholm haft tjuven om händer att ledsaga den 23 sistlidna augusti hit till tiget, dem han på vägen sig undanstack och kom till rymmings, pålades att skaffa Tjuven tillstädes eller dem de plikta enligt Lag.
Den 25 Aug. 1673.