Nordmaling 1681 den 4 November 
Häradshövding L. Stridsberg i stället för Johan P. Höök.

§ 1
Efter Publikation av åtskilliga Kungl. Förordningar, tillspordes om några nybyggen i detta Tingslag var tillfinnandes och befanns dessa, Nämligen:
Miösjön, Mats Olofsson som sig med lov och tillstånd vid Miösiön på Cronones allmänning nedsatt år 1674 utan någon Bolbys förfång kan där sittandes bliva. Fördenskull såsom frihetsåren var lupna tillända, ty skattades Torpet av Härads Rätten i följe av Kungl. Majts. Skogsordning för ett fjärdedels hemman att svara därefter Cronones Utlagor så i visst som ovisst. Jämväl annan inbördes socken jämna till Nordmaling, begynnandes med utlagornas utgörande år 1682 och skall Torpet vid första tillfälle rörlagt varda och dess åbo sedan förbjuden varda att något av allmänningen  över sina råmärken inkräkta, varken till åker, äng, skog eller fiskevatten, vilket i övrigt hemställes Hans Exellens Hr. Gouvernörens vidare Ratifikation.

§ 2
Bjärten, Jacob Larsson på Cronones allmänning en mil ifrån Miösiöön, har sig först där nedersatt år 1670, då herrar Commissarierna här var, på deras och Hr. Gouvernörens sedermera lov, och då han var Cronones Båtsman och borta i tjänsten, blev breven för honom förstulne. Nämnden intygar honom med lov och minne här nedsatt, har och röjt något åker och äng. När han där på stället varit i fem år, togs han till Båtsman av socknen, fick sin huvudlega, gick allenast 3 år under fördubblingen, är intet rörlagder. Efter nu frihetsåren äro långt över förflutna, måste han efter Kungl. Majts. Skogsordning och skattläggning för ¼ hemman, doch suppliceras denne Jacob Larsson att skatten må begynnas år 1682.

§ 3
Armsjön, Mats Hendriksson även vid samma tid som Jacob Larsson vid Bjärten sig nedsatt, intet tillstädes, skall uppvisa sina brev då med honom procederas som med de andra. Före detta inga andra utlagor gjort än Härads Hövdinge rätten och skjuts in i socknen.
Örträsk, Johan Filipsson hitkommen för 3 år sedan, ligger på Rå mellan Umeå och Ångermanland, dock inom Ångermanlands Rå. Skall uppvisa sina brev.

§ 4
Norsjöträsk, Nils Andersson har sig nyligen där nedsatt, Nämligen: 3 år sedan, Vittnas att han är ingenstädes stadig, utan svedjar först på den ena Orten, sedan på en annan. Gör ingen något gott. Ingens lov att sig någonstädes nedersätta.

§ 5
Önskasjön, Abraham ligger på rån emellan Arnäs och Nordmaling, skall ha Hr. Gouvernörens tillstånd, som bör uppvisas.

§ 6
Ahrnäs socken genom sin fullmäktig Per Larsson i Agnstad, tilltalte Nordmaligs socknemän om den skjuts de 1680 gjort med Västerbottens folket över sin längd till Uhmeå med 82 hästar, beräknandes var färd eller häst å 3 dr. 16 öre och begärandes att Nordmalings boerna där samma skjuts betala måtte utan vidare uppehåll och förvisning till sina vederlagare. Pretenderades på expenser.

Nordmalings boerna undandraga sig intet Ahrnäs boerna förnöja för denna skjuts, dock intet högre än dem betalt vid tillfälle att Nordmalingarna för dem skjutsat. Begära allenast dilation till dess de med sina vederlagare har över denna skjuts likviderat och räkning slutit. Lova med det första att räkning slutas skall och till Nyåret betalning änteligen följa.

§ 7
Cecilia Andersdotters fullmäktig Jonas Andersson ifrån Sidensjö socken, tilltalte Båtsman Per Persson Styfs huvudvärd Erik Johansson i Mo, om resten av huvudlegan till hans gälds avbetalning uti Sidensiöö hos en och annan för vilken skuld Sissla gått i Caution. Erich Joensson tillstädes svarar, Per Eskilsson i Agnäs hava förbud på Resten till dess Gälden i Sidensiöö bevisas. Bägge beropa sig på Tingsdom som intet är vid handen.

RESOLUTION: Emedan varken någon längd på skulden i Sidensiöö, ej heller Tingsdomen som parterna sig påberopa är vid handen, ty uppsättes detta ärende till nästa Ting därtill Käranden hu. Sissla skall vara förtänkt ? inkomma med bevis att skulden är riktig. Jämväl svaranden inkomme med Tingsdomen och resten ? till ett lagligt utslag. Och vari Erich Jonsson anbefaller ingendera någon betalning följa låta innan lagligt utslag

§ 9
Jonas  Andersson i Järnäs gav tillkänna att hans förfäder fordom har haft ett fäbodställe 1/2 mil ifrån gården, skattat för en seland, vilket dels nu öde ligger, så att det med skog övervuxit, begärer sätta det i öde, efter han aldrig haft därav något gagn.

RESOLUTION:  Härads Rätten kom till en sådan fördelning att partial öde-läggning av hemmanet icke samtycka, utan där åboen förmenar sig skola komma ifrån skatten befriat, söke härom hans Exellens Hr. Gouvernören. Men såvida det är lagt under mulbetet och Stångamålet till svaranden i byn, finner Rätten skäligt att alla också häfta för skatten.

§ 10
Järnäs-grannarna gav klageligen tillkänna att Öres män Per Aronsson, Anders Tomasson och Jacob Olofsson hava släppt ut skogs eld som avbränt deras skog till 6 tunnland och mycken annan nyttig skog, begära för sådant vedergällning. Öhrnäsgrannarna tillstå att elden är genom deras svedjande uppkommen, men alldeles för dem oförmodligen. När de avbränt sin svedja, som inte ville väl brinna, efter han var något rå, gå de hem, kunde icke se någon eld osläckt. Några dagar därefter kommer regn, då göra de sig alldeles säkra. Omsider blev de varse elden, och då var elden så stark, att ingen kunde honom stilla. Giärnäsmännerna dem vid Kyrkan tillsagt, att de skulle stilla elden, men intet åtgiort. Sedan när elden kom för när på dem, gå de hem till dem, förutan de åtskilliga grannar dem därom tillsagt.

RESOLUTION: Alldenstund Öhrnäs män hava genom........ och försummelse utsläppt av sin svedja den eld, som på Giernäs skog en så beklagelig skada gjort, ty plickta de som svedjan ägt för sådant förvållande, efter den 24:e. punkten i Kungl. Majts förordning av år 1664 - sina 20 mk. smt. och vedergälla skogsägnden sin undfångna skada efter god mans prövande.

§ 11
Per Håkansson i Utanås besvärade sig över drängen Johan Mårtensson han för sin tjänst för detta år i laga tid stadt och han i tjänsten icke kommit, ej heller igengivet städjopenningen. Begärer att drängen måtte tillhållas att gå i tjänsten han sig lagligen stadt i. Brodern Nils Mårtensson tänkte sig få behålla honom hemma hos sig, efter han i 10 års tid varit hos honom. Pehr Håkansson svarar sig intet stadt honom ur hans tjänst, utan av en fiskare. Städjopenningen är intet kommit tillbaka utan levererad till Ava hos Hans Nilsson som intet är tillstädes.

RESOLUTION: Alldenstund Johan Mårtensson låtit sig städja i tjänst hos Per Håkansson och städjopenningen intet denna dag hos sig innehållet, finner Rätten skäligt att han detta år hos Pehr Håkansson tjänar och med det första i tjänsten infinner, eller giva Per Håkansson så mycket han till honom i lön utfäst efter Kungl. Majts. Stadga om Tjänstefolk och Legohjon.

§ 12
Håknäs Byamän besvärade sig över Öres män att de förutan det Qvarnläge de av ålder haft i deras fors under deras land efter ett gammalt synebrev ha begynt bygga Laxegårdar och där med intagit en Ström som varit tillförne Kunga-åder, begärandes att de måtte bliva med Rå-brevet och icke vidare någon ny åverkan göra.

Öhrnäs-männen uppviste ett lika lydande synebrev av år 1548 av Landsens 24 och dåvarande lagmannen Erik Johansson, som förmäler att Öhrnäsmännen skulle ha fri kvarnväg till sin Ström, vad de heller vilja för Land eller Vatten, och sin kvarnvall och förbemälda Håknäsmän fri sina fäbodar och halva strömmen vardera upp och ut som dömdes fast vid 6 marks bot och i vite 40 mk. som denna förening åtala skulle.

På norra sidan hava Öhrnäsmän sin kvarnström, den vilja Håknäsmän dem intet vägra, jämväl sin farväg över sitt Land dit. Men besvärar sig att de tillvälla sig fiske och utvidga sina fiske-vånor och varckan vidare än dem tillkommer. Berättandes därhos att Öhrnäsmän hava haft sin Ström vid det norra landet utmed kvarnhuset, de byar som ovanför bygga ha tyckt att Håknäsmännerna hade för stor Kungs-åder, begärde syn och blev så avgjort genom den, att kroken på Håknäsströmmen skulle upprensas, genom detta upprensande som Överbyggaren gjort så bliver Kungs-ådern större, och Öhrnäsströmmen mindre, då begynna de maka sig efter och gå ifrån sin Ström där kvarnen står. Den synen om Kungs-åderns rensande är given ?? vid pass 30 år sedan i Mårten Johanssons arrendetid. Om denna relation kommo parterna överens. Dock Öhrnäsman säger sin ström alldeles oduglig vara gjord genom detta rensande, så att (de) där inga varckan kunna hava.

Håckenäs män Reponera att han ligger så nu som fordom, och hava där sina tinor än idag. Kvarnen står och där och har sin gång. Öhrnäs män säga sig även haft fordom sina varckan det stället bättre söder, som de nu hava. Men kan det intet betyga eller bevisa. Säger sig haft rätt därtill, oavstt de intet brukat densamma. Håkenäs män säga att där Öhrnäs män nu byggt har varit den gamla Kungs-ådern. Håckenäs män har där aldrig byggt. Öhrnäs män säger sig där av ålder ha byggt. Näst förliden vår ha de haft där sina varckar, men blevo strax av floden utskurna. Vilja säga sig tillförne åtskilliga tider där byggt, men under tiden hållit upp.

Håcknäs män producerade vittnen, Nämligen: Olof Jacobsson i Långed betygade att hans fader Jacob Ersson var den förste som där byggde den Laxegård åt Öhrnäs män vid pass för 16 år sedan, och före hade de aldrig någon varckar där. Item (likaså)  Mikael Jacobsson i Håknäs om sina 65 år, bevittnade att Öhrnäs män aldrig på det stället haft någon gård förrän Jacobs fader byggde där utan en Stentina lägre neder i Strömmen och närmare landet. Detta senare vittne intresserat i saken, dock håller ett med förriga. Överbyggaren besvärar sig ock att Örnäsman täpper för mycket igen Kungs-ådran. Håkenäsman beklagar sig att på det men ??? ,kommer åter Överbyggaren på dem och gör dem oro. Bägge parterna beropa sig på att den som intet tillstädes är, Nämligen: Per Tomasson i Långed. Håkenäsmän är taxerade för 4 lispund Lax, Nättingar 240 st. Öhrnäsmän 1 Lispund Lax, Nättingar 150 st.. Håkenäsmän menar att Öhrnäsmän intet är taxerad för Strömmen, utan för ett Stakenät de haft nedanför strömmen bättre åt havet. Nättingtaxan säga de dem hava efter den stråkan som är till deras by. Öhrnäsmän säger den stråkan då taxan lades intet varit till. Nu är den så stor att de kunna ro med båt fram, när högt vatten är.

RESOLUTION: Emedan Öhrnäsmän påstå den Strömmen som i det gamla Synebrevet av år 1548 kallas deras, skall vara genom Kungs-ådrans upprensande ovanför i Kroken alldeles oduglig gjord och de med vittnen vilja bevisa sig av ålder där byggt som de nu ha sina värckan. Men Håknäsmännen däremot säger deras Ström vara i samma läge som fordom, ej heller de taxerats för den Strömmen, utan för andra sina lägenheter de under sin by haft. Jämväl insistera det varit den gamla Kungs-ådran som alltid varit otäppt och än bör vara.

Fördenskull kan Rätten härutinnan intet definitive sluta innan själva Strömmen så väl vid Norra landet som eljest där rensningen skedde, genom Gode Män tages i ögonsiktet, som vid nästföljande Ting därefter kunna uppgiva beskaffenheten. Emellertid kunna parterna sina vittnen sammanskaffa och i beredskap hava. Jämväl i Fiskeboken efterslås på vad tid och hur Taxan på bägge dessa byar är lagd, varefter sedan rätten sin dom fälla och fundera kan. Innehålle bägge parterna emellertid med värckor på det tvistiga stället vid Laga Plikt.

§ 13
Hustru Anna Samuelsdtr bliver vid sitt hemman där hon Rester på Cronones Utlagor betala kan, och hädanefter utlagorna till fullo utgöra efter hennes man lagt livet efter för detsamma, och hemmanet härtill icke skrivit för Öde.

§ 14
Rönnholms byamän besvärade sig över Själfisket Wästeröhren såsom alldeles odugligt. Här över rannsakades, och efter de 12 Edsvurnas intygande befanns alldeles öde legat från år 1674, skall vara fördärvat av uppgrundande, så att där själgrundet var är nu fasta landet. Varöver tillförne vid Tinget rannsakakat och Tings Attesten försänd till Lands Contoret.

§ 15
Rannsakades över Öde-hemman Anno 1680 och efter Nämndens intygande intet nytt Öde kommit mera än Sörbyn 5 sel. och Norrbyn 4 sel. I Baggård är upptagit 6 sel. att skatta för samma år av Johan Persson. Brodern Olof Persson klandrar, säger hemmanet aldrig varit öde, utan av brodern Johan under den andra delen av hemmanet brukat.

RESOLUTION: Bröderna löser hemmanet efter Gode Mäns värdering. Därav betalas till Cronones Resterande Utlagor, skjuter något över bekomme det brodern som hemmanet ägt, och därifrån gångna år.

Rönholmen Nils Johanssons hemman Öde 8 sel. år 1679. Men 1680 tog åter Nils upp sitt hemman och betalt utlagorna därför.

§ 16.
År 1681  intet nytt Öde upptaget.

1.Mullsiö Nils Zackrisson 6 sel. öde.

2.Brattfors Pehr Michelsson  5 sel.

3.Gräsmyre Abraham Tobiasson 4 sel. lagat öde från 1675.

4.Hörnsiö hu. Karin 7 sel.

5.Långedh 7 1/2 sel. David Jonsson, brukat höslaget allena detta år.

6.Hummelholm 7 sel. Påhl Andersson öde ifrån 1678. 

Nock 6 sel. Pehr Larsson och Lars Pehrsson.   Rönhollmen Nils Johanssons hemman 8 ? sel. år 1679, men 1680 tog åter Nils upp sitt hemman och betalat utlagorna därför, Aspa 4 sel. nytt Öde 1681, givit full skatt bägge åren. 

Hustru Karin i Hörnsiö satt Caution,  Abraham Thobiasson i Gräsmyre,  Nils Zachrisson i Hallen, legat öde från 1675, fick lov på hemmanet 1680 och brukat första skatten 1681.