Nordmaling 1687-02-28.   Laga Ting, Bef.man Hans Olofsson Höök

§ 1

Tingspunkterna publicerades med åtskilliga Kungl. Förordningar.

 

§ 2

Gamla Öde i Nordmaling; Långed 5 sel. Olof Larssons hemman Öde lagt förrän förmedlingen skedde i byn, om dessa fem sel. där är avdragna eller intet måste förmedlingsbrevet visa.  Nytt Öde i Långed, Olof Perssons hemman 7 1/2 sel. som år 1675 ödelades av Olof Persson, Båtsman som var Olof Larssons måg.  Toböle gammalt Öde 4 1/2 sel. av det där Hyngelsböle man har brukat någon slått intill år 1685 av en .......Qalm hö i vederläggning för de ägor som av Älven utskurna är under deras by, men år 1685 övergivet efter de blev tilltalade och klandrade.  Gräsmyr gammalt Öde 14 ¾ sel.utbrutna av hela byn för lång tid sedan till öde och ligger för sej själv utom åkerhagen, hur grannarna det först kommit till Öde vet ingen göra besked för.  Sunnansjö nytt Öde 4 sel. av Per Erikssons hemman ödelagt år 1675 av en Båtsman Olof Jerff, av samma hemman 3 sel. Öde lagt av Erik Nilsson året efter, Nämligen 1676, efter hela hemmanet i följe av Tingsdom skulle utläggas i en hop.  Mårten Jonssons hemman 3 sel. Öde lagt år 1684 av kappelanen Hr. Erichs änka.  Hörnsjö, hela Anders Nilssons hemman 10 sel. Öde blivit år 1675 och allt sedan Öde legat som ingen där bärgat.  Mullsjö hela Olof Erssons hemman 10 sel. Öde legat år 1675, allt sedan Öde legat och än Öde.

 

§ 3

Olof Michelsson i Håksnäs ( Olof Mikaelsson i Håknäs ) övertygades såsom han ock tillstå måste ha andra resan trätt ifrån sin äkta säng och belägrat Anna Abrahamsdtr i Gräsmyre (Gräsmyr), som fött barn förliden höst Larsmässo-tiden, hon även tillstod sin synd och sammanlag med Olof Michelsson, varför han dömdes att plikta 160 dr. smt. och Anna Abrahamsdtr 40 dr. smt. Ha de intet att böta med, löpe Olof 9 gatlopp och Anna hudstrykes framför Tingsstugu dörren och stånde sedan bägge kyrkoplikt

 

§ 4

Hustru Karin Mattsdtr i Hummelholm efterkärade betalning för sin arve Jord i Hörnsiö ( Hörnsjö )  4 1/2 sel. med husen därefter som svågern Matts Andersson i 20 års tid bebott. Matts Andersson svarade sig intet mäktig vara någon Jord betala medan Knekten ännu är obetald som utgick år 1677:  Reponerades att Matts själv nött Knekten, som var nyss satt då Matts tog emot hemmanet, nämligen år 1659, vilken Knekt var hustru Karins broder. Bland annat anförde Matts Andersson att hu. Karin är kommen att sitta i Hummelholm på möderne och han i Hörnsiö på fäderne.

RESOLUTION:  Efter Matts Andersson en lång tid har behålit hemmanet i Hörnsiö sedan han det till inlösen antagit, så är han rättigast att det att behålla och av sin hustru syster utlösa, till den andel som henne i Hus och Jord bör efter Gode Mäns utrannsakning, så på fäderne som på möderne (tillfalla).

 

§ 5

Lars Mårtensson i Gräsmyre ( Gräsmyr ) har år 1675 lejt Anders Andersson i Hummelholm till tredjeman och Båtsman för sig och köp gjort med varandra om 195 dr. kmt. i Huvudstånd. Städjepenningen och villgodon inräknade. Året efter tillägnade sig brodern Påhl Andersson ( Pål ) i Hummelholm samma Båtsman och som han utgjort Båtsman för honom efter Tolvmäns befinnande, blev han dock i Cronans tjänst. Sedan sålde Påhl Andersson karlen till Lars Mårtensson ånyo den 20 aug. 1677 på samma villkor. Nu kommer Pål Andersson med modern hustru Karin och fordrar för tredjemans tjänsten betalning, tillika städjepenningen och villgodon.

RESOLUTION:  Medan Påhl Andersson transporterat sin broder som Båtsman in på Lars Mårtensson att njuta för det köp som upprättades den 12 sept. 1675. Alltså kan Rätten Påhl Andersson ingen påökning varken i ett eller annat tilldöma, utan som de 195 dr. kmt. är betalade bör Lars Mårtensson för vidare åtal vara fri, och njuta karlen, som han således efter köp och accord betalt.

 

§ 6

De 18 dr. kmt. som Olof Larsson i Öhsbäck ( Örsbäck ) på sin svärmoders hustru Annas vägnar kräver av Olof Påhlssons ( Pålssons )  änka i Hörnsiö ( Hörnsjö ) kan honom intet tilldömas, alldenstund inga skäl till denna fordran uppvisas och de som saken angår för längesedan bortdöda är, utan skattas fullgjort med det hu. Annas måg Christopher ( Kristoffer ) Andersson av sal. Olof Påhlsson uppburet efter hans memorial eller anteckning då han utreste i Cronans tjänst och blev efterliggande.

 

§ 7

Tvenne grannar i Angnäset, ( Agnäset ) Påhl Påhlsson ( Pål Pålsson ) och Johan Mattsson ha vid Angnsjö- liden 1 1/2 mil på allmänningen huggit svedjeland till en halv tunnland utan lov och tillstånd, där god timerskog var, som de själva tillstå måste, varför de sakfälldes vardera till sina 12 mk. smt. till treskiftes, därhos att ha förvärkat sitt arbete efter den 20 punkten i kungl. Skogs Förordningen. Den som vill giva 12 dr. kmt. tunnlandet skall vara närmast rödningen att bränna och så, dock att han vårdar elden.

 

§ 8

Hustru Märit i Norbyn ( Maria i Norrbyn ) som några år bärgat  4 ¾ sel. Jord i Norbyn av Abrahams hemmanet, kom för Rätten och avsade sig denna Jord, och som hela hemmanet består av 13 sel., därav för detta 3 sel. år 1685 är av sal. Hr. Erich Calicii änka uppsagda, så är ännu i bruk av samma hemman 5 2/3 sel. därför måste den som dessa 5 2/3 sel. brukar. emottaga denna uppsagda Jord, så att hemmanet följs åt, eller helt och hållet övergives.

 

§ 9

Brattfors och Hallens Byamän tvistade sins emellan om Bolsta skäl, i det den ena beropade sig på Rå och härunder den andra påstod skogen delas efter öre och örtug, vilken tvist Rätten ej skilja kunde utan åsyn, varför dömdes till Tolvmanna syn, som det målet rannsaka skall om några fullkomliga Rå och härmelser finnas eller skogen skall delas efter skatten. Nämne halv nämnd var och detta i anledning av det 26 capitlet Byggninga Balken ll.

 

§ 10

Mårten Erikssons hemman i Lögde ( Lögdeå )  har bestått av en stång i Aspe ( Aspeå. När arvskifte hölls efter honom år 1669, betalades av hans egendom den gamles nötningar med 70 dr. kmt. som brodern Olof Eriksson i Hyngelsböle emottog jämte hemmanet, och Mårtens änka måste fly gården, som satte sig ned på den halva stången i Aspe. Nu som Båtsmans skäl fordras av Aspe Jorden, begär Pehr ( Per ) Sallmonsson ( Salomonsson ) som tagit Mårtens änka sig till hustru, antingen njuta en tredjedel av de 70 dr. kmt. som Olof Eriksson i Hyngelsböle uppburit, eller att nötningen av Socknens Män intet längre tillbaka honom påföres än ifrån den tiden han kom att sitta i Aspe. Varpå Socknens Män sig således utläto, att Pehr Sallmonsson är berättigad till en tredjedel av bemälde 70 dr. kmt. och han svarar så väl den nya som gamla nötningen på Aspe Jorden, vilken 1/3 - del, nämligen: 23 dr. 10 1/2 öre kmt. fördenskull Pehr Sallmonsson tilldömdes av sal. Olof Erikssons arvingar att uppbära, eller var han dem intet mäktig varder, svarar han sin nötning allena och Socknen söker den efter gamla nötningen som penningarna njutit.

 

§ 11

Erich Ersson i Lögde ( Erik Eriksson i Lögdeå ) upptog för Rätten och begärde bli delaktig av Själafisket under  Österdelen av Cronöhren ( Kronören ) jämte de tvenne grannar Jon ( Jonas ) Johansson och Erich ( Erich ) Samuelsson som den för sig nyttjat en rund tid allena, anbjudandes sig efter sin andel vilja draga Taxan. Vilket Jon Johansson och Erich  Samuelsson vägrade, sade sina föräldrar gjort en stor kostnad på bemälda Österören, med inlösen efter back skatt i Bef.mans Iwar Mårtenssons tid, och denna Cronöhr intet egentligen hör Byn till, utan ett Crono-skär, det den kan njuta som skäret sig stadgar och Taxan svarar.

RESOLUTION:  Interlocutarie. Det påberopade beviset på back skatten måste uppvisas innan slut kan ske i saken.