Nml.  1690-09-01.

 

§ 1

Lystes Laga Ting, Tingsfrid och Tingsljud. Sedan publicerades de vanliga Tingpunkter, allmogen till rättelse.

 

§ 2

Inga Criminalie sade Länsman på tillfrågan i detta Tingslag vara förlupne.

 

§ 3

Dawid Olofsson i Mullsiö ( David Olofsson i Mullsjö ) kom för Rätten och begärde få tillstånd uppta de 4 sel. Jord i Mullsiö som år 1675 är förmedelst dåvarande Lagförares tillstånd Öde lagda av hans Moder hustru Karin Pehrsdtr ( Karin Persdtr ) när hennes man sal. Olof Dafwidsson ( Olof Davidsson ) drunknade, och allt sedan Öde legat och obärgat, alldenstund de tillförne väl tillhopa med de 8 sel. han nu bebor, anhöll om någon frihet, dem att uppbruka. Varpå honom svarades att emedan det varit partiellt öde lär ingen avförning därför vara njuten vid uppbörden. Och som den där det mera av hemmanet brukat, är förbunden att svara för det mindre. Alltså är det onödigt söka därpå tillstånd som ej heller någon frihet lär kunna njutas

 

§ 4

Olof Larsson i Aspe ( Aspeå ) krävde sal. Johan Jonssons arvinge Jon Ersson i Lögdeå 18 dr. kmt för den Fjärdingskarls tjänsten han i tuu ( två ) år för honom presterat, nämligen 1688 och 1689, begärde dem utbekomma. Jon Ersson mötte och framlade en byteslängd upprättad den 4 Nov 1676, däri Olof Larssons Fader, sal. Lars Erichsson ( Lars Ericksson ) göres skyldig till Johan Jonsson - 8 dr. kmt., därtill med har Johan Jonsson betalt för Olof Larsson på hans utlagor till Fjärdingskarlen Erich Ersson ( Erik Eriksson ) i Järnäs 10 dr. kmt. därpå han intet mera i betalning bekommit än en halv tunna korn å 5 dr. och en tunna tjära å 3 dr. Ankrävde Jon Ersson efter sin Fader Erich Johansson ( Erik Johansson )  4 dr. kmt. efter en gjord uppsats, vilka han tillika med det övriga ville ge honom i betalning. Olof Larsson tillstod väl att fadern var skyldig till Johan Jonsson - 8 dr. men var så mycket gäld efter fadern Creditorerna skulle så sina fordringar brista på halvparten. Det ock byteslängden av den 4 Nov. 1676 innehöll. På de 10 dr. sade han sig arbetat i fem dygn på en kvarndamm och tillförne skulle ha 3 dr. Till de 4 dr. som Erich Johansson uppsatt nekade han alldeles. Och ville så på fordringarna intet mera vara skyldig än 4 dr. kmt. Nämnden tyckte honom vara betald för Fjärdingskarls tjänsten när han för 15 dr. De 4 dr. sade de honom utan bättre besked kunna tilldöma.

RESOLUTION: Alldenstund byteslängden av år 1676 den 4 Nov. innnehåller att sal. Johan Jonsson i sin - 8 dr. kmt. fordran hos Olof Larssons fader, sal. Lars Erichsson, skulle till halvparten brista, och Olof Larsson bevisar sig förutom den ha korn- tunnan å 5 dr.smt., tjär-tunnan å 3 dr. han levererade, arbetet på Kvarn dammen åt Johan Jonsson för 3 dr. han för Olof Larsson till Fjärdingskarlen för Utlagorna betalat. Alltså finner Rätten Olof Larsson till sal. Johan Jonssons arvingar intet mera vara skyldig än - 3 dr. kmt. som kvittas uti de - 15 dr. som sal. Johan Jonsson till Olof Larsson skyldig är efter Nämndens läggande för den gjorda Fjärdingskarls tjänsten. Angående de 4 dr. som Jon Ersson på sin Faders, sal. Erich Johanssons vägnar fordrar av Olof Larsson och han nekar till, så kan Rätten honom dem innan bättre besked intet tilldöma.

 

§ 5

Moo ( Mo ) byamän tvistade med Lögdeö ( Lögdeå ) byamän om Storholmen liggande ytterst i Lögdö Å, påstod den höra Moo till och ej Lögdöö, men som Ån alltid varit skillnad mellan bägge byarna, Lögde byamän svarade sig rätta efter Ån att som han skär på Norra sidan om Holmen så måtte också Holmen komma dem till. Bägge parterna begärde syn, efter de bägge på bemälda Holme haft sina hävder. Alltså till större säkerhet dömdes till Tolvmanna syn, efter det 26 Capitlet Byggninga Balken ll. att med det första hållas.

 

§ 6

Rannsakades ånyo över Abraham Esbjörssons hemman i Norrbyn. Av förr hållna ransakning synes att Åkern är alldeles igengången, Ängen skogvuxen. Men Husens beskaffenhet är denna, att där finnes en liten byggning som består av en Förstuga, en Stuga och Kammare framför, förlorade och Taklösa så att han intet kan repareras, utan måste nedtagas och av ånyo uppsättas. En Luft byggning med 2 st. bodar under och 2 st. ovanpå, brukliga när taken och syllarna blivit lagade. Två stycken Lador, den ena fördärvad, den andra kan repareras. Fähuset alldeles förlorat, och måste byggas ånyo. Stallen någorlunda behållen, allena han bättras med nytt tak. Källaren alldeles förfallen, Vedstugan gammal och allt nerfallet. Detta hemman har väl inte legat alldeles Öde mera än 3 år, men eljest i många år vanbrukat, synes inte kunna upprättas med 3 års frihet.

 

§ 7

Mellan Olof Michelsson i Sunnansiö ( Olof Mikaelsson i Sunnansjö ) och Herman Olofsson ibm. resolverades att medan Herman Olofsson nog arbete nedlagt på de 4 sel. Jord i Sunnansiö han måste till Olof Mårtensson och Erich Ersson ( Erik Eriksson ) ibm. avträda, syns skäligt han njuter betalning för sina nya hus efter en skälig värdering, eller att han dem själv råder, så vida de andra grannarna hava dessutom sina egna gårdar.

 

§ 8

Anders Jonsson i Håknäs har med sin hustru, hu. Cherstin Olofsdtr ( Kristina Olofsdtr ) upprättat ett pactum reciprocum, att vilken den andra överlever skall behålla egendomen, både löst och fast, vilka de bägge därhos Testamenterar under Broder son Olof Michelsson ( Olof Mikaelsson ) emot föda och sytning till döddagar som nu protokolleras och framdeles på nästa Ting efter någon deras död kan vidare uppvisas i Rätten och protokolleras till vidare stadfästelse efter Testaments Ordningen.

                                                                                      

§  9

Erik Andersson i Afwa ( Ava ) begärde såsom fömyndare för Sal: Johan Johanssons barn i Lögde, att för dem måtte något i oppföda läggas, emedan det äldsta är allenast 7 år gammalt. Varpå resolverades, att där intet Modren med Styvfadern vilja nyttja barnens egendom till dess de myndige varda och däremot dem föda, så att uppföde räknas emot UHUM  HUITIM  av barnegodset, som lika fullt bör dem återskaffas då de myndige varda, så föryttres allt det lösa, och pengarna sättes på Ränta emot säker pant, och fasta ägor borde sättas emot en skälig avrad, vilken ränta och avrad användas till barnens föda så längt den räcker. Och där den intet förslå skulle tillägges av pengarne så mycket som årligen kan av gode män prövas skäligt.

 

§10

Cappelanen Hr. Jon Attmarius angav Kyrkan ha att fordra i Kyrkoherden Hr. Olof Plantins Stärbhus i Nordmaling 450 dr. kmt. på vilken skuld något skall vara betalt. Begärde Eterinem till betalningen för andra Creditorer. Men som intet visst kvantum uppvisades såsom ståndigt, ej heller någon lista emellan sal. Kyrkoherde Plantins Creditorer om Eterinem? ännu (uppvisad) är. Så kunde Rätten för denna gången härtill intet vidare göra.

§ 11

Jacob Olofsson och Tomas Andersson i Öhrby ( Öre ) kärade till sina Grannar Pehr Aronsson ( Per Aronsson ) och Anders Algotsson att de hugga bort all Tjärveds- Skogen för dem, alldenstund de sitta med stort manskap, begärde därpå Correktion. Pehr och Anders svarade, att de intet hugga mera än sig kommer till och på sin lott löper.

RESOLUTION:  Gode Män skall pröva hugslen (hygget) och därefter jämka grannarna emellen genom vederläggning.

 

§ 12

Gamle Ländsman Pehr Östensson ( Per Östensson ) frågades hur han gör reda för de 31 dr. 30 öre kmt. sakören som honom efter Communillrad Räkning på näst föregående Ting pålades. Svarade först att i samma sakören är uppfört 9 dr. kmt. som pigan Barbro Olofsdtr nlivit bötande, som pliktat med kropp. Det andra har Tolvmännerna till sig taget, och en del Gievaldgieren Jonas Josephsson ( Jonas Josefsson). Varpå Ländsman sades att honom åligger göra reda och skaffa riktighet med de andra.

                                                                                      

§ 13

Olof Nilsson och Nils Mårtensson i Baggårhl ( Baggård ) klagade sig för Rätten att grannen Erich Johansson ( Erik Johansson ) har haft 2 1/2 sel. förmedlingsskatt i 10 år, varav de intet njutit det ringaste. Begärde att förmedlingen måtte så väl komma dem till delnings som honom. Erich Johansson svarade sin Fader kostat på förmedligen och intet de. Därför de ej heller någon förmedling fick. Olof och Nils replikerade  vara olikt att de hemman som ligga i en by och teg-skifte med varandra, icke skulle njuta lika rättighet.  Erich Johansson duplicerade alla ha lika stora Tegar, men några intakor var som de intet njuta någon del i.

RESOLUTION:  Gode Män skall syna ägorna och jämka grannarna emellan efter skatten.

 

§ 14

Gamle Ländsman Pehr Östensson (Per Östensson ) kom för Rätten och besvärade sig att nya Ländsman Bryniel Erichssons Modher ( Bryngel Erikssons Moder ) har i två år Öde lagt sitt hemman som honom varit på indelningen anslaget på sin Ländsmans lön och medan det Öde låg inga utlagor av detsamma bekommit. Och som han istället uppbar en annan ......... i Socknen har Bef.man låtit den av sig pantas tillbaka. Begärde att som sonen Bryniel emottaget hemmanet innan det förmedelst Ödes målet hemföll Cronan, han måtte också svara honom de resterande utlagorna. Bryniel tillstädes kunde intet så stort neka till Utlagornas fullgörande.

RESOLUTION:  Medan ägaren själv uppdragit hemmanet som Ländsman Pehr Östensson var tillslaget i hans lön efter indelningen innan det genom fullt Ödes- mål förfallet under Cronan och berörde ägare därför är förfallen betala.

 

( Så här lyder den "saknade" paragrafen i domboken för Ångermanland och Nordmaling den 28 Okt. 1687:)

 

§ 15
Olof Nilsson Ångerman insinuerade i Rätten en köpeskrift som Ava Byamän upprättat med honom över Västra delen av Kronören efter ågångne Dom emot 50 dr. kmt. som han för dem till Kronan betalt; vilket till all god och görlig försäkran ohindrad att njuta inprotokollerades; Dock Kronans rätt i alla måtto förbehållen